söndag 30 november 2014

Mer pyssel åt folket!


Imorgon är det den 1 december och då är det bara 24 dagar kvar till julafton. Men är det någon julstämning ute? Nej! För att få lite inspiration tog jag och min vän Benedetta spårvagnen till Nordiska Museet på Djurgården. Just idag hade dom pysseldag då man som besökare fick sätta sig ner och göra julpynt på gammalt vis. Vi vek hjärtan, gjorde smällkarameller och kristyränglar. Att pyssla blir man aldrig för gammal för! Nu för tiden ska man köpa massproducerat plastpynt för att fylla kedjeägarnas redan så tjocka plånböcker, någonting jag är otroligt mycket emot. Det finns n stor charm i att sitta ner och verkligen kämpa med att få till det perfekta hjärtat eller att trycka ut kristyren så noggrant att ramen runt bokmärksängeln blir perfekt. Mer pyssel åt folket! Att bro på folk, Folkhemmet var julpyntat och i köket bakades det pepparkakor och sattes nejlikor i apelsiner. Gick lite bananas där inne när jag såg hur fint där var. Vi besökte även den nya utställningen Socker. När man ser hur fina förpackningarna var förut med alla dess detaljer och fina material så blir man lite ledsen över hur dagens förpackningar ser ut. Det är väldigt sällan jag står vid godishyllorna i affären och tänker "Vilken fin förpackning, vad jag blir sugen på att köpa detta godis!"  Nej, vissa saker var faktiskt bättre förr. Trötta men nöjda lämnade vi museet med en gnutta mer julstämning än vad vi hade innan! 











Translation

Tomorrow, the first of december and still no snow. I'm really trying to feel some christmas magic but it's hard when the sky is gray and the ground is green. Me and my friend Benedetta went to Nordiska Museet (the nordic museum) to find some inspiration. Today was a pretty special day at the museum cuz we got the chance to make our own christmas decorations. Old style, of course! Now I'm in the right mood and can't wait for christmas to come!

X X X
Caroline

torsdag 27 november 2014

Beredskapsfesten del 2


Många bilder blev det från beredskapsfesten så här kommer del nr 2!


Sandra, mina underbara vän i sin ursnygga lottaklänning och mössa!


Emma tar sig en slurk!


Butiken i museet blev nog rätt tömd denna kväll.


Söta tjejer!


Miriam stod och fixade frillorna på besökarna, dom blev så fina så!


Stiligaste paret, Jessica och Simon!


Ville väldigt gärna posera med en snygg man i uniform och mustasch. My dream came true!


X X X
Caroline

tisdag 18 november 2014

Beredskapsfesten del 1


Klackarna i taket, kamrater! Freden är här!
Kvällen som en väntat på så länge var äntligen här! Kvällen då en hel skock med uniformnissar och lottor skulle dansa tills klackarna lossa och hattarna flög. Ett gäng stiliga damer och jag fick uppdraget att sticka och virka kläder till folket i Finland. "Finlands sak är vår sak" var vårat ledmotiv. Efter en stund hade jag lyckats virka en halsduk (som försvann) och en pytteliten toffel. Sen väntade baren! Jag som lovat mig själv flera gånger att dra ner på biran köpte endast en lättöl. Lite stolt är jag allt! Hornsgatan Ramblers bjöd upp till dans och hela salen fylldes med svett och skratt. Vid midnatt kom det lyckliga beskedet: "Det är fred!!" Konfettin fyllde luftrummet ovanför våran huvud och singlade sakta ner för att lägga sig i bröstfickor och victory rolls. Med lite ömma fötter och trötta huvuden drog vi oss mot utgången. Inte ville man gå hem och sova efter en kväll som denna? 
Denna tillställning var en hyllning till den nya utställningen om beredskapstiden på Armémuseet!







Emma ler så fint i en tidstypisk sovsal för den svenska militären i Armémuseums beredskapsavdelning.



 Folket flockades för att bli vintagestylade av både Vintagestudion och Miriam Parkman. Många fina makeovers blev det.

Tack, tack tack Armémuseum för detta underbara initiativ!
Hoppas på fler liknande tillställningar i framtiden!


Translation
The evening as I've waited for so long was finally here! The night when a whole gaggle of uniformes and women's voluntary defense would dance until the lugs loosen and caps flew. A party dedicated to the brave civilians in Sweden during ww2. A bunch of elegant girls and I was commissioned to knit and crochet clothing to the people in Finland. "Finland's cause is our cause" was our theme words. After a while, I had managed to crochet a scarf (which disappeared) and a tiny slipper. Hornsgatan Ramblers plays and the whole hall was filled with sweat and laughter. At midnight came the happy news: "The peace is here!!" Confetti filled the airspace above our heads and fluttered gently down to meddle in chest pockets and victory rolls. With sore feets and tired heads we walked towards the exit. No one wanted to go home and sleep a night like this.

The party was made by a swedish museum called Armémuseum. 

X X X
Caroline

fredag 14 november 2014

Surr i koppen, dans i kroppen!

En sista påminnelse inför imorgon!
Ikväll blir det till att rulla håret och ta fram strykjärnet för i morgon vankas det Beredskapsfest! 
Klockan 18 öppnas portarna och tar dig tillbaka 70 år i tiden till det härliga men krigsdrabbade 
40-talet. Orkar du inte våga till ditt hår så finns Miriam Parkman och Vintagestudion på plats för att ge dig den rätta looken! Och vad vore väl en beredskapsfest utan surrogatkaffe? Filmvisning, ransoneringstips, cigarettflickor och såklart, dans till orkestern Hornsgatan Ramblers! 

100 kr kostar det i dörren och det är välinvesterade slantar må jag lova!


För att citera stadens Armémuseum:
 "Plocka fram din grannaste 40-talsstass och kom på en festlig afton i surrogatets och ransoneringens anda! Charmant kväll för billig slant utlovas."









Vill du ha mer information om denna tillställning så besök eventet Beredskapsfest på Facebook. 

Translation
Stockholm is a fantastic town to live in! Tomorrow there will be a party at the Army Museum in ww2-style. There will be a dance to live music, old movies will be shown and of course, surrogate coffee! It will be just fantastic! 

(Pictures from Pinterest)

X X X
Caroline

söndag 2 november 2014

Överallt fanns det djur där jag växte upp


Överallt fanns det djur där jag växte upp. Kor betade i hagarna bredvid skogsvägarna, katter fanns på varenda gård och glada hundar kom och mötte en på gårdsplanen. Minns att jag och grannpojken satte upp hinder i fårhagen och lockade fåren med hundarnas levergodis för att få dom att hoppa. Och alla dessa hästar, inte behövde man betala dyra pengar för att komma en dag i veckan och skritta runt i ett ridhus. Glada, trygga hästar med stort tålamod stod och suckade när vi sprang runt och lekte burken i de stora hagarna. Överallt fanns det djur där jag växte upp. 

Nu är det annorlunda. Mina fina häst står och väntar på mig i hagen när jag kommer hem och katten lägger fort beslag på min mage när jag somnar i soffan hos mor och far. Tyvärr är det inte så ofta jag kan åka hem till landet så för det mesta är jag helt djurlös. Jag är den som klappar katter på gatan, frågar om jag får klappa hundar som rastas och som står i kanten av hagen och sträcker mig över staketet och lockar på hästarna som står och trampar i leran. 

När jag och en vän tog en promenad i skymningen kom där ett katt gåendes. Jag satte mig ner och utan att tveka sprang katten fram till mig och hoppade upp i min famn. Sen vägrade den släppa taget om mig, den kloade sig verkligen fast. Det var ju bara till att passa på och gosa riktigt rejält med denna lurvtuss. Vad jag längtar till jag kan bo större och skaffa egna djur!




Translation
I've grown up with animals. Cows grazed in the pastures next to forest roads and  cats were on every farm. Recall that I and the neighbor boy put up obstacles in the sheep pasture and we had dog candy to get them to jump. And all these horses, did not have to pay to come one day a week and walk around in an indoor arena. Happy, safe horses with great patience stood and sighed when we ran around and played in large pastures. Everywhere there were animals where I grew up.

It feels so lonely in town. When a friend and I took a walk in the twilight there came a cat walkin. I sat down and without hesitation the cat jumped into my arms. Then it refused to let go of me. It was just to fit in and cuddle. I long for a bigger apartment so I can have my own animals near!

X X X
Caroline