Friheten och att vända andra kinden till.

(Jag vill bara börja detta inlägg med att skriva att jantelagen kan suga min röv.)

Sen jag var liten har jag fått åsikter planterat i mitt huvud och har väl inte riktigt reflekterat över dom, dom har ju alltid varit så rätt. Saker som "vänd andra kinden till" och "lev varje dag som om det vore den sista." Om du nu tycker att jag är konstig för att detta är helt självklara saker så ber jag dig att tänka om. 

Jag börjar med det första uttrycket.

Att vända andra kinden till betyder att man inte ska bry sig om någon kollar snett på en. Du ska ignorera skitsnack och gå förbi trakasseringar. Men i mitt huvud är detta bara ett sätt att säga "gör ingenting åt situationen" istället för att ta tag i problemet. Är någon elak eller obehaglig ska du säga ifrån, sticka ut och visa att du är värd respekt. Att vända andra kinden till måste vara det bästa man kan göra för att förminska sig själv som människa.

Lev varje dag som om det vore den sista handlar om att man ska fylla varje sekund med njutning och aktiviteter för att inte se livet springa förbi. Men vad är det man gör? Man missar solnedgångar och filosofiska moment med sig själv. Man missar damen på bänken som njuter av solen. Man missar fåglarna som sjunger för varandra mellan träden. Man missar vinden som stryker mot benen och himlen som ber en att stanna upp. Om man fyller varje dag med planerade aktiviteter missar man livets små njutningar och vad blir då resultatet när dagarna börjar lida mot sitt slut? En panik för att man borde ha hunnit med mer eller en känsla av fullständig tillfredsställelse? Jag vet vad jag skulle känna.

Då kan vi istället ta upp ordet Frihet. Är frihet att ha ett jobb, en lägenhet, stadig ekonomi och ett fast förhållande eller är det att vara oberoende av samhället och leva med vind och tidvatten? Är frihet att klättra upp i samhällsstegen eller att vara nöjd där man är just nu? Är frihet att kunna gå förbi när olycka råder runt omkring en eller är det att förbättra situationen genom att rycka in och försöka påverka andra till det bättre? Är frihet att gå in i en affär och köpa vad man vill utan att kolla på prislappen eller är det att att köpa en klase bananer till en man vars enda hem är en filt? Kanske är frihet ett ord som är svårt att definiera men jag vet exakt vad det handlar om för mig. 

Frihet är att nakenbada i solnedgången.

Att sitta på en äng och höra hästar beta runt omkring sig. 

Att gråta tills man skrattar. 

Att vara naken utan att dra in magen ifall att man skulle behöva vara någons otippade runkobjekt.

Att sitta på en parkbänk och kolla på fåglarna som letar efter gamla brödsmulor på marken. 

Att se blommorna slå ut och lukta på dom när den första blomman är som öppnast.

Att tycka att man är vacker som man är utan att skämmas.

Att våga inse att man är värd att vara lycklig och inte låta någon trampa på en.

Att inte vända andra kinden till utan att se sig som en del av en helhet. 

Att ligga i gräset och tänka på hur fint allting är runt omkring en utan att vara orolig för att missa livet, 

det är ju redan här.

"Men vad ska folk säga?"- Skit samma, varför ska en oviktig person påverka mitt välmående?

Jag skäms inte när jag säger att jag älskar livet och att jag förtjänar att vara lycklig.

Varför ska jag skämmas för att jag vill vara lycklig och är nöjd över mig själv och mitt liv?

Jag väntar inte på att livet ska börja, jag lever mitt i det.

Varför skulle det kännas bättre om folk tyckte synd om mig, kanske för att det är den ända gången när jag får stå i centrum men för mig är det viktigast att jag ser mig själv innan någon annan gör det.

Jag förtrycker inte mina känslor och vet att jag går igenom en process som måste få ha sin gång.

För mig är det inte viktigt att bli omtyckt, att folk ska tycka jag ser bra ut eller att jag alltid ska säga rätt ord, för jag har inte blivit född till denna värld för att hålla igen och ställa mig i kön. 

Vad spelar det för roll i slutändan om vad folk tycker om en?

Jag är här för att leva och då tänker jag göra det.

Vad är frihet för dig?

Translation

I'm not set to this world to stand in line, to look away, to be judged by strangers or to be ashamed that I wanna be happy. I'm here to live and feel free, why is that so wrong?

"What shall people think?" I really don't care if I'm being judged cuz they are not important  for me and shall not decide If I deserve to be happy. I deserve to be happy, everyone does. But in some way it's forbidden to think that you're beautiful without diets and makeup. Everyday you have to climb the stair of glory in the society and all you think is that it will make your life more worth living. Why don't be satisfied in your situation and why is it so wrong? Life is running away and you're filling it with activities all day long and don't have time to see that life goes on without you. Slow down, see what will happend. Go outside and get up on a cloud and see where it takes you. Mayby not to a fancy party, a better jobb or more money in your wallet. But it might take you to the feeling of complet satisfaction. Enjoy what you have, appreciate your self and the nature around you. Smile and see the smal things in life then you might not feel so sorry for yourself. I don't want anyone to feel sorry for me for not having so much money, for not having my own apartment, for not having any boyfriend or a stabil situation in life cuz I love to be me. I'm set to this world to live, then I'll do that.

What is freedom for you? 

X X X

carrå