onsdag 27 maj 2020

Ännu en kaffeburk


När jag slutade med tobak tänkte jag att nu är jag äntligen fri från beroenden, men ack vilken dålig självinsikt jag hade. Finns det något återkommande objekt i detta hus så är det nog äldre plåtburkar. Kakburkar i tre våningar, små plåtburkar för hårnålar och småkrafs, stora burkar för karameller och kaffe. Den tredje kaffeburken i samlingen är gjord av Bohlins Kafferosteri och inhandlades för 40 kr på byns antikbutik Stormhatten förra helgen. Utan lock men det kändes väldigt sekundärt för det priset. Får bli förvaring för alla sjalar om jag har ligger utspridda i huset. 



Burkar i mindre format är också någonting som inte går att ha får många av. Dessa burkar blir hem till smycken, batterier, hårnålar, hårnät, kryddor och annat man vill kamouflera men ändå ha nära. Då huset är litet och jag är en latmask och föredrar att sitta ner för mina morgonrutiner så har jag allt samlat i en hylla bredvid kökssoffan. I burkar och askar förvarar jag hårborste, spray, hårnålar, smink och sjalar så jag har allt nära till hands. Sen gör jag mig iordning vid köksbordet med en serie rullandes på datorn och en kopp av nått värmande intill. Alla har vi våra rutiner här är min och den trivs jag väldigt bra med. 


Translation 
When I quit with tobacco I thought that now I am finally free from addictions, but oh what a poor self-insight I had. If there is any recurring item in this house then it is probably older metal cans. Cookie jars in three floors, small tin jars for hairpins and scraps, large jars for candies and coffee. The third coffee can in the collection is made by Bohlins Kafferosteri and was purchased for SEK 40 at the village antique shop Stormhatten last weekend. Without a lid but it felt very secondary to that price. May be storage for all shawls that I have scattered in the house. Cans in smaller sizes are also something that you cannot get many of. These jars are home to jewelry, batteries, hairpins, hair nets, spices and other things you want to camouflage but still have close. Since the house is small and I am lazy  and prefer to sit down for my morning routines, I have collected everything in a shelf next to the kitchen sofa. In jars and boxes, I store hairbrush, spray, hairpins, makeup and shawls so I have everything close at hand. Then I prepare myself at the kitchen table with a tv-show of rolls on the computer and a cup of something warming on the table.


Caroline

torsdag 14 maj 2020

Ugnen går varm


Ugnen går varm i den lilla stugan om vardagskvällarna. Snöblandat regn utanför fönstret och doft av vaniljsocker inne i värmen. Har tusen saker jag måste göra inför flytten. Som jag borde ta tag i för att underlätta packningen. Påbörjade projekt om det aldrig blev någonting av, kläder att laga, förråd att rensa, saker att sälja och lämna bort. Istället för att underlätta för mig själv har jag börjat baka som en tok. Jag gör inga avancerade saker och inte äter jag upp allt själv heller. Mina kollegor har fått tömma många formar under fikarasterna och än har ingen klagat. Oftast gör jag en stor form till jobbet och en lagom liten till mig själv att fika på när jag kommer hem på eftermiddagarna. Vem blir inte glad av att det står fika på bordet? Är väl en sockerråtta av rang! 



Tog receptet till en äppelkaka och bytte ut äpplena mot ananasbitar jag har på burk. Försöker vara duktig med att faktiskt använda det jag redan har hemma i skafferiet. Det kan vara riktigt spännande faktiskt att leta långt bak på hyllorna och fynda sånt man totalt glömt bort att man köpt hem!


Translation 
Snowy rain outside the window and a scent of vanilla inside in the heat. Have a thousand things to do before the move. Instead of making it easier for myself, I'm baking more than ever. I don't do advanced things and I don't eat everything myself either. My colleagues have emptied many plates during the coffee breaks and no one has complained yet. Usually I make a great batch for work and a decent little for myself to snack on when I get home in the afternoons. Took the recipe for an apple cake and swapped the apples for pineapple pieces. Trying to be good at actually using what I already have at home in the pantry. It can be really exciting to actually look far behind on the shelves and find something you totally forgot you bought.

Caroline

onsdag 6 maj 2020

Sol i sinne


På min arbetsplats finns sällan tid för att stanna upp och låta tankarna vila. Dagen går i ett och klockan är inte ett medel för att räkna ner timmarna utan för att hålla koll på nästa händelse. Ta emot barn, duka fram till frukost, hjälpa till med allt som är svårt själv för en liten att klara av. Se till att de får vila bekvämt, äta ordentligt, får alla sina behov tillgodosedda, lär sig något, känner sig trygga och värdefulla. När dagen är slut brukar jag längta efter att få gå hem och lägga mig på kökssoffan men vissa dagar avbryts den tanken så snart jag går igenom grinden. De senaste två veckorna har bjudit på ett riktigt skojväder då jag inte vetat om jag ska ha sandaler eller täckbyxor när jag går utanför dörren. 


Njutbart är att komma hem från en tuff dag på jobbet, byta de nedsolkade jobbkläderna till någonting jag känner mig mer bekväm med, koka en kopp kaffe att avnjuta i min trädgård. Att bara sitta på en sten litad mot fasaden och observera allt i min närhet. Talgoxarna huseras i den gigantiska nyponbusken mellan äppelträdet och hallonbuskarna. Stora humlor tynger ner de små vårlökarna och kejsarkronorna har redan slått ut sina orangea blommor. Tillvaron är inte så dum ändå!



Translation 
In my workplace, there is rarely time to stop and let the thoughts rest. The day goes in one and the clock is not to count down the hours but to keep track of the next event. Receive children, make meals, help with everything that is difficult for a little one to cope with. Make sure they rest comfortably, eat properly, meet all their needs, learn something, feel safe and valuable. When the day is over, I usually long to go home and lie down on the kitchen sofa but some days that thought is interrupted as soon as I walk through the gate. The last two weeks, the wather has been a joke as I didn't know if I should wear sandals or overall when I walk outside the door.

Enjoying coming home from a tough day at work, changing the dirty work clothes to something I feel more comfortable with, making a cup of coffee to enjoy in my garden. To just sit on a stone by the house wall and observe everything around. The small birds are housed in the gigantic rose bush between the apple tree and the raspberry bushes.  Life is not so bad at all!


Caroline

lördag 2 maj 2020

I min trygga vrå


Detta hus som under nästan två års tid har formats till att bli mitt hem. Här i min trygga vrå sover jag gott om nätterna trots kastvindar som tränger igenom de oisolerade väggarna och kusliga ljud från min ödsliga trädgård. Jag drömmer om ännu en sommar med bara fötter mot en solvarm gräsmatta. Med tunga buskar fyllda till bredden med bär och sorlet nere från hamnen blandat med fiskmåsens skratt. Gläds åt att syrenbuskarna slår skott och att överallt runt vårlökarna hörs humlesurr. 


Här har jag skapat min fristad. Här kan jag tänka fritt och vara just den personen jag är född till att vara. Ensamvargen i sin kula. Har gjort så mycket jag kan av det jag har för att göra ett hem av ett hus och är så tacksam över att jag fått hyra allt detta vackra. Snart ska tavlorna på de slitna väggarna plockas ner. Småpinaler ska sorteras och lådor tömmas. Vänjer mig vid faktum att inget varar för evigt och accepterar sakta att förändringens vind snart drar förbi. 





I köket frodas pelargonerna på fönsterbrädor bakom de smutsiga glasrutorna. Små blommor har redan börjat visa sig men jag har tagit rådet att knipsa bort de första för att låta all energi gå till rötter och blad. När det är tillräckligt varmt ska några av krukorna få flytta ut i trädgården. 


Har redan börjat samla på mig bubbelplast och små kartonger för att kunna paketera allt ömtåligt så de överlever en flytt. Det är långt kvar och än väntar en försommar i min trygga vrå vid havet. Här tänker jag njuta till fullo och ta tillvara på varenda sekund som jag får bo här. När det är dags tar jag farväl av detta ställa och öppnar armarna för en ny tid i livet. 

Translation 
For almost two years, tis house has been transformed into my home. I sleep well at night, despite cold winds piercing the uninsulated walls. I dream of another summer with bare feets against a sun-warm lawn. With heavy bushes filled with berries and the sounds down from the harbor mixed with the gull's laughter. Happy to see the lilac bushes filling up and that everywhere in my garden you can hear the bumblebees. Here, I have created my sanctuary. Here I can think freely and be just the person I was born to be. A lonely wolf. Have done as much as I can of what I have to make a home of a house and am so grateful that I got to rent all this beautiful. Soon the paintings on the worn walls will be taken down. Small pins must be sorted and boxes emptied. Getting used to the fact that nothing lasts forever and slowly accepts that the wind of change soon will arrive. Have already started collecting bubble wrap and small boxes to be able to package everything properly so they survive a move. It is still a long time until I leave and still a summer is waiting in my safe corner by the sea. Here I intend to fully enjoy and take advantage of every second I get to live here. When it's time I bid farewell to this place and open my arms for a new time in life.

Caroline