I min stuga på landet

När betongväggarna kryper närmare och rödljusen bara vill lysa rött, då packar jag min väskan och första tåget hem. Hem till friden.

Huset där jag växt upp med mina föräldrar, mina två syskon och våra älskade djur. Småsaker som man inte uppskattar förens man fått vara ifrån det ett tag och fått lite perspektiv på livet. Här har jag lärt av mina egna misstag , gjort nya och lärt mig igen. Ibland måste jag komma hem när jag har slut på misstag.

Här får jag ligga i soffan och halvsova efter en superb måltid bestående pasta och pasta och kanske lite pasta. Här får jag ligga helt tyst i timtal eller babbla oavbrutet med min pratglade mor. Här kan jag gå ut till hästarna och dra fingrarna genom manen eller hoppa upp och ta en ridtur i fågelkvittret.

I min stuga på landet tickar klockan vid varje sekund, men surrar bara när klockan skall slå.

I min stuga på landet är det aldrig någon som diskar och vi har en duk från Iran på det gamla köksbordet.

Här kan jag gå ut utan varken strumpor och skor och förfrysa fötterna utan att någon ser.

Translation

When the concrete walls creeping closer and the red lights just woan't turn green, then I packs my bag and takes the first train home. Home to the peace. 

The house where I grew up with my parents, my sister and my brother and our beloved animals. Little things that I didn't appreciate until I got away from it for a while and got some perspective on life. Here I have learned from my own mistakes, made ​​new and learned again. Sometimes I come home when I run out of mistakes. 

Here I can lie on the couch and sleep after  a superb meal including pasta and pasta and maybe some pasta. Here I can lie perfectly quiet for hours or babble incessantly with my talkative mother. Here I can go out to the horses and take a ride in the twittering of the birds.

In my house on the countryside no one ever takes care of the dishes and we have a clock that doesn't work as it should. Here I can go outside with out socks and shoes, no one can see me here. 

X X X

Caroline

En bukett kärlek

Har man dom bästa eleverna eller?

I fredags jobbade jag sista dagen på den skolan jag varit på i två månader, en otroligt sorglig dag för jag stortrivdes verkligen. När man inte jobbat med barn och ungdomar så förstår man inte glädjen när man ser att dom utvecklas. Varje litet framsteg inom både kunskap och personlighetsutveckling ger en ljus i hjärtat.

Mitt mål med detta jobb har varit att försöka få dem att vidga sina vyer och se livet från olika perspektiv. När jag märker att dom börjar fundera och bli mer öppna blir jag så grymt stolt. Inte över mig själv utan över dom, jag blir glad för deras skull. Jag har älskat mitt jobb på denna skola och dom flesta eleverna var riktigt nöjda med mig med. Några elever från klass 3 kom med en bukett tulpaner, då kröp tårarna fram. 

Åh, mina små barn. Fan vad dom är fina!

Do I have the best students or what?

Last Friday I worked my last day at the school I have been working on for two months, an incredibly sad day cuz I really loved that school. When you're not working with children you might not see the joy when they developed. Every small advances in both knowledge and personality development provides a light in my heart. 

My goal with this job has been to help them see life from different perspectives. When I notice that they begin to think and be more open I become so proud. Not of myself but proud of them, I'm happy for them. I loved my job at this school and most of the students were really happy with me. Some students from class 3 came with a bouquet of tulips, then the tears came,

Oh, my kids. Damn, they are lovely!

X X X

Caroline

Hej inspirationslösa tjej!

Jag vill svepa in mig i 40-talets charm helt och hållet i både utseende och omgivning, men när man jobbar som lärare tycker jag att det är lätt att tappa stilen lite. Jag tänker inte så mycket på vad som är snyggt utan mer vad som är praktiskt. Jag orkar inte fixa håret när jag går upp klockan 5:37 och jag kan inte ha några snygga klänningar eller kjolar för det är kallt att vara rastvakt. Det är som att inspirationen har börjat försvinna. Idag hade jag lektion med åk 3, underbara små människor, och mitt i arbetet ville dom att jag skulle fixa deras frisyrer. Det blev hårnät, hårblommor, victory rolls och fina uppsättningar. Ni kan inte ana hur söta dom blev! 

Men nu sitter jag här, full med inspiration och kärlek. Monica Zetterlund ljuder ur högtalarna och hjortronsylten står på spisen. Här är lite inspirationsbilder till mig själv.

Translation

As you already know I work as a teacher, so when I wake up 5:37 in the morning I have no inspiration at all. It's so cold outside so I can't wear any nice dresses or skirts and I just think about what's practical. I don't lik that so here's some inspiration for myself. 

X X X

Caroline

Lev medans du kan, en dag ska du dö.

Några tankar om döden. För den finns mitt ibland oss. 

Jag har gråtit skallbenet ur mig, skrikit, svurit och förbannat. Det är den bästa veden som brinner upp först. 

Det må finnas mediciner och extrema metoder men döden kan vi ej lura hur mycket vi än försöker. 

Varje gång jag somnar finns det en risk att jag inte ska vakna igen, men det skrämmer mig inte så mycket. Jag är inte rädd för att försvinna, för om jag gör det vet jag att jag kommer hem. Jag kommer somna i ljuset av månskenet och stjärnorna, vandra in på ängen med blommande liljekonvalj, vått gräs och höra fiolen och efter en stund andas ut och förenas med norrskenet. Så vill jag dö. Så borde alla dö. 

När man är så inställd på att vi ska leva tills vi blir 100 år och sen vandra vidare i sömnen är det svårt att få in i skallen att verkligheten ser annorlunda ut. Logiken försvinner och idiotiska tankar kommer fram som "Varför just hon?" 

Vem är jag att värdera liv? Ska jag önska någon annans död bara för att jag själv inte vill lida när hon försvinner? Det är inte mig det är synd om, det är synd om personen som tvingas vandra åt ett annat håll för tidigt. Innan livet fått fart. 

Någonting jag vet helt säkert är att jag aldrig är ensam och aldrig kommer vara det. Jag lånar min kropp, det som du kan se och ta på. Men glädjen, energin, personligheten och skrattet sitter i själen och den kommer alltid finnas kvar. Därför vet jag att även om kroppen kommer ruttna bort så finns både glädjen, energin, personligheten och skrattet kvar. Någonting annat jag vet är att vi inte värderar livet för ens det är över. 

Vi är endast timglas, för vissa rinner sanden ut fortare men det vet vi inte om för ens det bara är några sandkorn kvar. Ta vara på varandra, hur många korn du än har i ditt timglas. Sen när du inser att sanden snart är slut kommer du ångra att du aldrig tog den där sista minuten resan, att du aldrig han säga sanningen till din vän och att du aldrig vågade lämna ditt trygga bo. Livet är för kort för att hata bort. När du lämnar detta jordeliv ska du lämna det med vetskapen om att du levde så som du själv valt det. Lycklig.

Translation

 Some thoughts about death. Cuz it's always around us.

Every time I wake up there is a risk that I'll never wake up again, but it doesn't scare me so much. I'm not afraid to pass away,  if I do I know I'll get home. 

I will fall asleep in the light of the moon and the stars, wander into the meadow with blooming lily of the valley, wet grass and hear the violin and after a while I'll take my last breath and unite with the northern lights. That's how I want to die. That's how everyone should die.

When you're so set that we should live until we are 100 years old and then wander further in their sleep, it's hard to understand that reality looks different. 

The logic disappears and idiotic thoughts arrive like "Why her?" 

Who am I to value life? Should I wish for someone else's death just because I myself don't want to suffer when she disappears? Don't feel sorry for yourself, feel sorry for the person who is forced to walk the other way too early. Before life had started. 

Something I know for certain is that I'm never alone and never will be. I lend my body, that you can see and touch . But the joy , energy , personality and laughter sits in the soul , and it will always remain. Therefore , I know that even if the body will rot away, the joy , energy , personality and laughter will never disappear. Something else I know is that we don't value live until it's over.

We are only hourglasses , for some the sand runs out sooner but we don't know that until there is only a few grains of sand left . Take care of each other, how many grains you may have in your hourglass . Then when you realize that the sand is about to end , you will regret that you never took that last minute trip, that you never told your friend the truth and that you never dared to leave your safety. Life is too short to hate away. When you leave this mortal life , leave it with the knowledge that you lived it as you chose it .

Happy. 

X X X

Caroline, en fri själ

För livet, lusten och kärleken!

Idag är det Alla hjärtans dag. 

Idag ska man köpa rosor till sin käraste eller gråta medans man slevar i sig glass direkt från paketet. 

Istället för att radda upp allt jag hatar eller älskar med denna dag så vill jag slå ett slag för livslusten!

Kärlek kommer i alla former, från en kram från en elev eller en vänlig blick på tunnelbanan till en hund som viftar på svansen eller en rumskompis som diskar. Istället för att leta efter "den stora kärleken" letar jag efter små ingredienser till mitt livselixir. 

Mer kramar, mer leenden, mer nattliga äventyr, mer familj, mer choklad, mer lyckoberusningar, mer dans, mer fika,  mer blommor, mer bin, mer galenskaper, mer möten och mer himmel.

 Jag låter mig fyllas med ljus varje dag för att kunna se tillbaka på allt fint jag gjort när jag en dag ska dö. För det ska vi alla, varför inte leva lite tills dess? 

     Så höj glasen, kamrater. För Livet, Lusten och Kärleken!

Translation

Valentine's day.

Instead of tell you what I hate and love about this day I gonna focus on whats love to me.

Love to me is hugs, friends, family, dancing, making love, the sky, chocolate, vine, crazy midnight adventures and smiles. I try to fill my life with thing that makes me happy instead of searching for "the love of my life". The day I die I wanna look back and remember all the fun that I did and all the beauti I got to see. 

So cheers for the life, the lust and the love!

X X X

Caroline

Allt för dig, bby!

Jag skulle vilja be om ursäkt till dig som blev tvungen att se dessa hemska bilder. Du har rätt, dom är rätt missvisande. Jag gjorde fel som inte sa att jag var en feministfitta direkt vilket ledde till detta tråkiga missförstånd. Men jag är en annan människa nu, du har visat mig att utsidan faktiskt betyder mer än insidan. Jag antar att det är grupptrycket och kraven som ställs på oss unga, förvirrade kvinnor av militanta flatfeminister som gör allt för att vända oss emot samhällets normer. 

När jag skrev till dig visste jag direkt att du var den rätte, vi hade så mycket gemensamt. Till och med när vi pratade över Skype och jag fick se dig för första gången blev jag varm i magen. Minns du hur vi planerade våran första dejt? Du gillar inte att träffas bland folk så jag skulle åka hem till dig så vi kunde kolla på film och bara mysa. Jag hoppas fortfarande men jag förstår om du inte vill förlåta mig efter mitt hemska svek. Du var ju till och med öppen för en kompromiss! Om jag rakade både armhålor och kön skulle du ansa, varför var jag så hård och kall? Du ville ju bara vägleda mig rätt. 

Jag blev nervös under vårat samtal och pratade i ren förvirring. Kan vi inte bara glömma det där om att jag bestämmer över min kropp och att du inte hade rätt att yttra dig? Jag förstår att du inte vill ha hår i munnen. Jag har förstått det nu, tack vare dig sötnos!

Efter att ha kollat lite närmare på dina blogginlägg som jag först var väldigt kritisk mot så ser jag att du har rätt i mycket. Det är ju skitäckligt när tuggummit fastnar i pubeshåret och ett orakat, inoljat kön ser faktiskt ut som någonting taget ur, jag citerar, Gudrun Schymans förlossningsfilm. Du sa själv att du var för jämställdhet och hade ett öppet sinne. Inte hade du stora krav på din framtida partner heller, bara att hon skulle vara trevlig och kunde se ut lite hur som helst så länge hon inte var överviktig eller orakad. Jag vägde mig här om dagen, 56 kilo är kanske lite för mycket för min korta kropp så jag har lagt upp en plan fram till sommaren om hur jag ska kunna gå ner 7 kilo. Ingen mer choklad för mig!

Igår bestämde jag mig också för att raka hela kroppen, det känns lite naket och konstigt men som du sa, jag vänjer mig. Allt för dig, bby!

Puss och kram, Caroline

(P.S. Du vet vem du är D.S.)

Translation

A letter to a boy I liked but who dumped me because of my hairy armpits. 

X X X

Caroline

Cats and peacocks

Denna kjol kommer sitta som fastklistrad i min midja en tid framöver. Den är inte bara otroligt snygg, den är också grymt varm och bekväm. Den kommer från Tidens Melodi som, jag upprepar, har en popup-butik i Stockholm i herrbutiken A.Marchesan denna vecka. Jag provade så mycket fint men det var bara denna som fick följa med hem. Jag har inte så mycket 50-tal så det känns lite ovant att ha någonting så fluffigt. Först såg jag bara de underbara färgerna och det coola mönstret, men det var Elsa Maria och Lisen som hittade katterna och påfåglarna, det var ju bara en stor bonus.

Translation

I will glue this skirt to my waist. It's not only incredibly stylish, it is also warm and comfortable. It comes from Tidens Melodi who, I repeat, has a pop-up store in Stockholm in the men's store A.Marchesan this week. I don't have so much clothes from  the 50's so it feels a little strange to have something so fluffy. At first I only saw the wonderful colors and the cool pattern, but it was Elsa Maria and Lisen who found the cats and peacocks, it was just a great bonus.

X X X

Caroline

Tidens Melodi och A.Marchesan

En dålig sak är att butiken Tidens Melodi i Karlstad har stängt pgr av en vattenläcka, en bra sak är att dom öppnar en popup-butik i Stockholm i en vecka! Jag som aldrig besökt butiken i Karlstad blev överlycklig över att äntligen få ta del av det stora utbudet av kläder, smycken, hattar och skor. Men vänta, det kommer mer: Tidens Melodi håller till i den underbara herrbutiken A.Marchesan! Igår bjöds det på Champagne, tilltugg och mingel  medans vi sprang in och ut ur provrummen. Jazz och swing ljöd ur högtalarna när mörkret föll och att bara finnas till i den atmosfären tog mig tillbaka i tiden. Jag hittade en underbar 50-talskjol som jag ska visa inom kort. 

Ann, ägaren själv!

Söta Sarah Wing med karl var med och minglade.

Karoline och Lisen, bra tjejor!

Elsa Maria, Amanda, Lisen och Emelie.

Jag provade denna ursöta klänning som jag blev väldigt kär i, hade den inte varit för liten i midjan hade den fått följa med hem men den fick vara kvar.

Det var ne lyckad kväll för både shopping och-mingelsugna nostalgiälskare!

Kvällen avslutades med med vän Viktor i en fotoautomat!

En väldigt bra början på min lediga helg!

Translation

One bad thing is that the store Tidens Melodi in Karlstad has closed because of a water leak, a good thing is that they open a pop-up store in Stockholm for a week! I have never visit the store in Karlstad so I was overjoyed to finally take part of the clothing, jewelry, hats and shoes. But wait, there's more: Tidens Melodi is in the wonderful men's store A.Marchesan! Yesterday we were treated with champagne, snacks and mingle in the store,  Jazz and swing sounded from the speakers when the darkness fell, and to just exist in that atmosphere took me back in time. The night ended with my friend Viktor in a photo booth. A lovely begining on my two days off!

X X X

Caroline