De hemmagjorda smörknivarnas förfall

Lite tid fanns till övers och jag tänkte att en lugn promenad på stan skulle sitta fint. Även då ingen snö fanns på backen kändes det ändå att julen var kommen. Inte på grund av de fina ljusdekorationerna som hängde mellan husen eller julmusiken som låg i bakgrunden i varje butik. Nej, det kändes att julen var kommen på grund av alla människor. Dessa stressade, ohövliga människor med tre kassar i varje hand som med bestämda steg trängde sig fram till kassorna. I skyltfönstren syntes skyltar som "Julklappstips till honom" eller "Ge bort ett presentkort i julklapp." 

Fram och tillbaka rusade dom fram med barnvagnar och julklappskassar medans ungarnas grinandes hängde dom i hasorna. "Vi måste handla klart allt idag så jag hinner baka allt som ska bakas till jul!!"

Vad handlar julen om nu för tiden? Att knuffas för att på tag i den bästa julslipsen eller att lägga in 10 olika sorters sill som man sen kan fota och lägga upp på facebook med budskapet "jag är en bättre julfirare än alla andra." 

Dålig kvalité, hemska arbetsförhållanden, fylla på kassavalven hos storföretagarna och frossa i kött. 

Det är precis vad vi stödjer när vi ger oss hän till den här fruktansvärda julhetsen. 

Jag själv är nästan klar med alla mina julklappar för jag började redan i somras. Detta för att julklappar för mig är någonting väldigt personligt. Hittar jag något speciellt på en marknad i augusti som skulle passa en vän perfekt köper jag hellre det än att kuta runt på Drottninggatan två veckor innan julafton. I år har jag bestämt mig för att försöka köpa så mycket second hand som möjligt eller göra julklappen själv. Det är tanken som räknas, det har vi lärt oss sen barnsben. Varför kan vi då inte följa det? Varför överkonsumera och köpa en massa onödiga nyproducerade ting när second hand butikerna är fulla av fina saker som är precis i nyskick? Ekologiskt tänkande, ekonomiskt för plånboken och mycket personligare! 

I min familj är maten och godiset viktigast och självklart Karl-Bertil Jonssons Jul på tv!

Dessa bilder är målade av Carl Larsson, en helt fantastiskt svensk konstnär. Så här ska min jul se ut! Glada ansikten, god mat och snälla djur!

God jul!

Translation 

I had some time to spare and I thought a quiet stroll in town would be nice.The Christmas feeling was high!  Not because of the nice light decorations that hung between the houses or the Christmas music that was in the background in each store. No, it felt that Christmas had come because of all the people. These stressed, rude people with three bags in each hand with firm steps pressed forward to the checkout. In the shop windows was signs as "Christmasgifts for him" or "Give a gift card for Christmas present." Back and forth they rushed forward with strollers and Christmas gift bags. "We must shop everything today so I have time to bake everything for Christmas !!"

I am almost done with all of my Christmas presents, I started early cuz Christmas presents for me is something very personal. If I find something special in a market in August that would suit a friend perfectly, I'd rather buy that than run around in Stockholm two weeks before Christmas. This year I have decided to try to buy as much second-hand as possible or do it my self. It's the thought that counts, that we have learned since childhood. Why can we not follow it? Why consume and buy a lot of unnecessary new produced things when second-hand shops are full of nice things that are just as good as new? More personal, better for the environment and much better for your wallet! 

The paintings is made by an swedish artist called Carl Larsson. This is how I want my christmas to be: happy animals, a happy family, cosy decorations and good food!

Find the pictures on my Pinterest!

Merry Christmas people!

X X X

Caroline

Mer pyssel åt folket!

Imorgon är det den 1 december och då är det bara 24 dagar kvar till julafton. Men är det någon julstämning ute? Nej! För att få lite inspiration tog jag och min vän Benedetta spårvagnen till Nordiska Museet på Djurgården. Just idag hade dom pysseldag då man som besökare fick sätta sig ner och göra julpynt på gammalt vis. Vi vek hjärtan, gjorde smällkarameller och kristyränglar. Att pyssla blir man aldrig för gammal för! Nu för tiden ska man köpa massproducerat plastpynt för att fylla kedjeägarnas redan så tjocka plånböcker, någonting jag är otroligt mycket emot. Det finns n stor charm i att sitta ner och verkligen kämpa med att få till det perfekta hjärtat eller att trycka ut kristyren så noggrant att ramen runt bokmärksängeln blir perfekt. Mer pyssel åt folket! Att bro på folk, Folkhemmet var julpyntat och i köket bakades det pepparkakor och sattes nejlikor i apelsiner. Gick lite bananas där inne när jag såg hur fint där var. Vi besökte även den nya utställningen Socker. När man ser hur fina förpackningarna var förut med alla dess detaljer och fina material så blir man lite ledsen över hur dagens förpackningar ser ut. Det är väldigt sällan jag står vid godishyllorna i affären och tänker "Vilken fin förpackning, vad jag blir sugen på att köpa detta godis!"  Nej, vissa saker var faktiskt bättre förr. Trötta men nöjda lämnade vi museet med en gnutta mer julstämning än vad vi hade innan! 

Translation

Tomorrow, the first of december and still no snow. I'm really trying to feel some christmas magic but it's hard when the sky is gray and the ground is green. Me and my friend Benedetta went to Nordiska Museet (the nordic museum) to find some inspiration. Today was a pretty special day at the museum cuz we got the chance to make our own christmas decorations. Old style, of course! Now I'm in the right mood and can't wait for christmas to come!

X X X

Caroline

Beredskapsfesten del 1

Klackarna i taket, kamrater! Freden är här!

Kvällen som en väntat på så länge var äntligen här! Kvällen då en hel skock med uniformnissar och lottor skulle dansa tills klackarna lossa och hattarna flög. Ett gäng stiliga damer och jag fick uppdraget att sticka och virka kläder till folket i Finland. "Finlands sak är vår sak" var vårat ledmotiv. Efter en stund hade jag lyckats virka en halsduk (som försvann) och en pytteliten toffel. Sen väntade baren! Jag som lovat mig själv flera gånger att dra ner på biran köpte endast en lättöl. Lite stolt är jag allt! Hornsgatan Ramblers bjöd upp till dans och hela salen fylldes med svett och skratt. Vid midnatt kom det lyckliga beskedet: "Det är fred!!" Konfettin fyllde luftrummet ovanför våran huvud och singlade sakta ner för att lägga sig i bröstfickor och victory rolls. Med lite ömma fötter och trötta huvuden drog vi oss mot utgången. Inte ville man gå hem och sova efter en kväll som denna? 

Denna tillställning var en hyllning till den nya utställningen om beredskapstiden på Armémuseet!

Emma ler så fint i en tidstypisk sovsal för den svenska militären i Armémuseums beredskapsavdelning.

 Folket flockades för att bli vintagestylade av både Vintagestudion och Miriam Parkman. Många fina makeovers blev det.

Tack, tack tack Armémuseum för detta underbara initiativ!
Hoppas på fler liknande tillställningar i framtiden!


Translation

The evening as I've waited for so long was finally here! The night when a whole gaggle of uniformes and women's voluntary defense would dance until the lugs loosen and caps flew. A party dedicated to the brave civilians in Sweden during ww2. A bunch of elegant girls and I was commissioned to knit and crochet clothing to the people in Finland. "Finland's cause is our cause" was our theme words. After a while, I had managed to crochet a scarf (which disappeared) and a tiny slipper. Hornsgatan Ramblers plays and the whole hall was filled with sweat and laughter. At midnight came the happy news: "The peace is here!!" Confetti filled the airspace above our heads and fluttered gently down to meddle in chest pockets and victory rolls. With sore feets and tired heads we walked towards the exit. No one wanted to go home and sleep a night like this.

The party was made by a swedish museum called Armémuseum. 

X X X

Caroline

Överallt fanns det djur där jag växte upp

Överallt fanns det djur där jag växte upp. Kor betade i hagarna bredvid skogsvägarna, katter fanns på varenda gård och glada hundar kom och mötte en på gårdsplanen. Minns att jag och grannpojken satte upp hinder i fårhagen och lockade fåren med hundarnas levergodis för att få dom att hoppa. Och alla dessa hästar, inte behövde man betala dyra pengar för att komma en dag i veckan och skritta runt i ett ridhus. Glada, trygga hästar med stort tålamod stod och suckade när vi sprang runt och lekte burken i de stora hagarna. Överallt fanns det djur där jag växte upp. 

Nu är det annorlunda. Mina fina häst står och väntar på mig i hagen när jag kommer hem och katten lägger fort beslag på min mage när jag somnar i soffan hos mor och far. Tyvärr är det inte så ofta jag kan åka hem till landet så för det mesta är jag helt djurlös. Jag är den som klappar katter på gatan, frågar om jag får klappa hundar som rastas och som står i kanten av hagen och sträcker mig över staketet och lockar på hästarna som står och trampar i leran. 

När jag och en vän tog en promenad i skymningen kom där ett katt gåendes. Jag satte mig ner och utan att tveka sprang katten fram till mig och hoppade upp i min famn. Sen vägrade den släppa taget om mig, den kloade sig verkligen fast. Det var ju bara till att passa på och gosa riktigt rejält med denna lurvtuss. Vad jag längtar till jag kan bo större och skaffa egna djur!

Translation

I've grown up with animals. Cows grazed in the pastures next to forest roads and  cats were on every farm. Recall that I and the neighbor boy put up obstacles in the sheep pasture and we had dog candy to get them to jump. And all these horses, did not have to pay to come one day a week and walk around in an indoor arena. Happy, safe horses with great patience stood and sighed when we ran around and played in large pastures. Everywhere there were animals where I grew up.

It feels so lonely in town. When a friend and I took a walk in the twilight there came a cat walkin. I sat down and without hesitation the cat jumped into my arms. Then it refused to let go of me. It was just to fit in and cuddle. I long for a bigger apartment so I can have my own animals near!

X X X

Caroline

Bike in tweed 2014

Bländande sol och svala vindar, Kungsträdgården fylldes med skinnsadlar och kjolskydd. Styvis mors jacka skyddade mot blåsten och militärmössan satt på hela turen. 

Bike in Tweed är ett sånt där event som jag sett fram emot i flera år. Innan jag flyttade till Stockholm satte jag upp vissa mål för mig själv, saker jag skulle göra när jag kom hit. En av dom var att klä upp mig och cykla runt i staden med flera tweedentusiaster. Check, nu kan jag bocka av det från listan!

Då min cykel var aningens för stor så fick jag sträcka på benen ordentligt varje gång jag skulle trampa, denna gjorde att jag benen kändes som tunga sandsäckar efteråt men det var det värt!

En månskensdröm, Emma Forsberg.

Malin vann pris för piffigaste deltagare, helt rätt för denna pingla!

Sötklimpen Elsa i sin görsnygga dräkt och nya hatt från staterna!

Kolla in min Jopo! Kan ju säga att kontrasterna mellan mig och min lånade cykel fick mycket uppmärksamhet.

När benen var fulla med mjölksyra och lungorna tömda på lust suktade vi inte efter någonting annat än en kall öl i gräset. 

Vi ses nästa år alla tweed-cykel-entusiaster! 

Translation

Bike in Tweed, Stockholm 2014

Finally, for years I've been looking forward to this event! To ride around town on old bikes all dressed in tweed, it was amazing! I went for the military style instead of the feminine, it's more me. I didn't had an old bike like all the others, so the contrast between me and my bike got a lot of attention. The weather was perfect and so was the company. See you all next year, bike lovers!

X X X

Caroline

Svunna sommartider i färg

Kände att jag behövde dela med mig av dessa underbara sommarbilder i färg. 

Inspirationen flödar. 

Bilderna är rån min Pinterest!

De fyra bilderna här ovan är tagna av fantastiska Gunnar Lundh under 1930-talet.

Translation

Amazing summer pictures in color!

From my Pinterest!

X X X

Caroline