Det finns på riktigt. Drömmarna, dom finns på riktigt.
På morgonen hörs ljudet av grannar som duschar, vattenledningarna susar och elementen på högsta värmen står och tjuter. Utanför hörs bilar som morrar fram, stressade människor som smäller i dörrarna och med tunga steg i stentrapporna springer till jobbet. På kvällen hörs ljudet av sirener och fulla ungdomar. Jag lägger mig i min säng helt slutkörd efter dagens arbete. Blundar och tänker på bergen.
Denna morgon vaknade jag till strålande sol och glittrande luft. Jo, luften glittrande. Vi tog gondolen längst upp på toppen, så högt upp det går att komma här uppe. Det var svårt att förstå att vi var ovan moln, det såg ju ut som mjukt vatten. Det var så överväldigande vackert att huvudet stannade. I plogställning stod jag längst upp i backen och bara glodde rätt ut. Jag ville inte åka ner. Bland bergen hör jag hemma.
Translation
It's so hard to realise that all of this is real. Living in Stockholm, in a big city. Waking up to the sound of cars and sirens. Here, it's just the sound of silence. I know that I belong in the mountains.
My sapmi genes are dancing.
X X X
Caroline
mysiga bilder!
SvaraRadera