onsdag 20 juni 2018

"Stan är bra, det är så nära till allting."


Hetsen och vad som verkligen är värt nått.  Det är en fråga om livskvalitét och vad man själv prioriterar. Så många gånger jag hört mina gamla elever säga att det inte finns någonting att göra på landet och från vänner att det är så skönt att ha nära till allt i stan.

Det är inte nära till skogspromenader, nära till tystnad och fågelsång, nära till frisk luft och vilda djur. Att kunna dricka kaffe på trappen om morgonen, hänga nytvättade lakan på tvättstället utanför huset, kunna plantera kryddor i trädgården och plocka äpplen direkt från träden. Detta för mig är viktigare än uteserveringar och butiker. Vill jag dricka vin ute en kväll öppnar jag en flaska till samma pris som ett glas i stan, sätter mig i trädgården under äppelträden och slipper trängas med resten av halva Stockholm. Sen finns ju bilden av att vi lantisar inte gör annat än att dekorera våra inglasade verandor med pelargoner och svävar över ängar i volangkjolar... det gör vi bara när vi inte är täckta med bajs och flugor i huckle och yllekjol! 


Translation 
"It's good to live in the city because it's so close to everything." Well, it's a question about life quality and priorities. It is not close to forest walks, close to silence and birdsong, close to fresh air and wildlife. To drink coffee on the stairs in the morning, hang freshly washed sheets outside the house, be able to plant herbs in the garden and pick the apples directly from the trees. This to me is more important than outdoor dining and shops. If I want to drink wine out one evening, I open a bottle for the same price as a glass in town, sit down in the garden under the apple trees and do not get crowded with the rest of half Stockholm. 

Caroline

måndag 11 juni 2018

Äntligen ett hem!


Äntligen har jag ett hem tillsammans med in älskade Germano som vi stolt kan visa upp! Jag har påbörjat mitt arbete för att fylla varje vrå med grönska. Ända sen barnsben har jag tänk att när jag blir stor och bor i hus ska jag ha färska kryddor i köksfönstren. Nu är jag stor, bor i hus, har köksfönster och kryddor. Eller ja, en mynta men man måste ju börja någonstans! 








Translation 
Finally me and my darling Germano have a home together we proudly can show. Since I was I child I've been saying I want a house with herbs in the kitchen windows. Now I'm a grown up, living in a house with kitchen window with herbs in them. Or, at least one but I have to start somewhere! 

Caroline

söndag 10 juni 2018

Självömkan från sjukstugan dag nr 5


 Vilken underbar dag för en picknick! Vilken underbar dag för att utforska Biskops Arnö som vi så länge har velat göra. Vilken underbar dag att vara ledig på... Här har det varit 24-30 grader i 4 veckor och så blir jag ledig och jag och Germano ska umgås en dag och då blir det 16 grader och blåsväder. Just denna underbara dag när vi ska ha picknick på Biskops Arnö börjar jag känna ett kli i halsen, detta slutar med 4 dagar liggandes i sängen med en feber som pendlat mellan 37,8-40,2 grader. Denna feber tar fart just som Germano åker till flygplatsen för att åka till Italien igen. Åh Mamma Mia hur otroligt jobbigt det är att vara sjuk när man är vuxen och ensam hemma!  

Nog med självömkan för idag! 





Look at this sweety! <3


Translation
What a great day for a picnic! What a wonderful day to explore Bishop Arnö as we for long wanted to do. What a wonderful day to be free... Here it has been 24-30 degrees for 4 weeks and the day we wanna go do something different it's 16 degrees and windy. Just this wonderful day when the picnic on Bishop Arnö I begin to feel a tickle in my throat, it ends with 4 days in bed with fever shifts between 37.8-40.2 degrees. This fever stikes just as Germano goes to the airport to go to Italy again. Oh mama mia how incredibly difficult is it to be sick when you are grown up and home alone!

Enough with self pity for today! 


Caroline

lördag 9 juni 2018

Hästar, Hästar, Hästar!


 Mitt liv består nu till 90 % av hästar och det passar mig riktigt bra även om det blir lite tråkigt för er som endast vill se tillfixade inredningshörnor och fluffiga kjolar. Hårt och smutsigt arbete, långa dagar och ett stort ansvar. Jag har inte sovit såhär gott om nätterna sen jag var ett litet barn. Livet i storstaden passade inte oss, vi höll på att explodera i våra 9 kvadratmeter till boende och trots att jag älskade mitt jobb så längtade jag efter de fyrbenta så det värkte i hjärtat. Det är svårt för icke-hästmänniskor att förstå kärleken till dessa djur, men det finns en meningsfullhet i arbetet. Ett samarbete mellan häst och människa som vi jobbar fram tillsammans. Allt jag gör i närheten av en häst är ett samarbete. Öppnar jag en boxdörr backar hästen undan så jag får plats att komma in, jag håller upp grimman så hästen på ett smidigt sätt kan sticka in huvudet, sen väntar hästen tills jag öppnat boxdörren helt och ger signalen för att vi kan börja gå. Ingenting är en slump, det handlar om ett konstant samspel då det är ett djur med otroligt mycket instinkter som väldigt lätt kan skada mig om jag inte är uppmärksam. 



En före detta kollega sa "Hästskötare är man ju innan man listat ut vad man vill göra egentligen." Oh vad chockad jag blev av att höra det för jag tycker att det coolaste som finns måste vara att kunna ta hand om ett helt stall med hästar, tillgodose alla dess behov, kunna kroppsarbeta ute och inne året om, ha kunskap om sjukdomar, foder och hovvård, kunna passa utrustning och ge hästen individuell motion och träning. Detta tar flera år och man lär sig hela tiden nya saker av andra yrkeskunniga och av hästarna själva. Jag lär mig nya saker varje dag och får många chanser att förbättra mina kunskaper.


Alla är speciella, alla är värda att bli älskade precis så som de är! 




Translation 
My life is now 90% horses and it suits me very well, although it's a little bit boring for those who only want to see vintage decoratings and fluffy skirts. Hard and dirty work, long days and great responsibility. I have not slept so good during the nights since I was a little child. Life in the big city did not suit us, we were exploding in our 9 square meters for living and although I loved my job, I longed for the four-legged so it hurted in my heart. It is difficult for non-horse people to understand the love of these animals, but there is a sense of meaning in the work. A collaboration between horse and human that we work together. Everything I do near a horse is a collaboration. If I open a box door, the horse will back in so I can get in, I'm holding up the halter so that the horse can easily put in the head, then the horse waits until I open the box door completely and gives the signal for us to start walking. Nothing is a coincidence, it's a constant interaction because it's an animal with incredible instincts that can very easily hurt me if I'm not paying attention. 


A former colleague said "You work with horses before you figure out what you really want to do." Oh, how shocked I was to hear it because I think the coolest thing is to be able to take care of a whole stable of horses, meet all its needs, be able to work with the body all year long, have knowledge of diseases, feed and hoof care, able to fit equipment and give the horse individual exercise. This takes several years and you are constantly learning new things by other professionals and by the horses themselves. I learn new things every day and also gets many chanses to improve my skills. 

Every horse is special, every horse deserve to be loved just the way they are!

Caroline