Hetsen och vad som verkligen är värt nått. Det är en fråga om livskvalitét och vad man själv prioriterar. Så många gånger jag hört mina gamla elever säga att det inte finns någonting att göra på landet och från vänner att det är så skönt att ha nära till allt i stan.
Det är inte nära till skogspromenader, nära till tystnad och fågelsång, nära till frisk luft och vilda djur. Att kunna dricka kaffe på trappen om morgonen, hänga nytvättade lakan på tvättstället utanför huset, kunna plantera kryddor i trädgården och plocka äpplen direkt från träden. Detta för mig är viktigare än uteserveringar och butiker. Vill jag dricka vin ute en kväll öppnar jag en flaska till samma pris som ett glas i stan, sätter mig i trädgården under äppelträden och slipper trängas med resten av halva Stockholm. Sen finns ju bilden av att vi lantisar inte gör annat än att dekorera våra inglasade verandor med pelargoner och svävar över ängar i volangkjolar... det gör vi bara när vi inte är täckta med bajs och flugor i huckle och yllekjol!
Translation
"It's good to live in the city because it's so close to everything." Well, it's a question about life quality and priorities. It is not close to forest walks, close to silence and birdsong, close to fresh air and wildlife. To drink coffee on the stairs in the morning, hang freshly washed sheets outside the house, be able to plant herbs in the garden and pick the apples directly from the trees. This to me is more important than outdoor dining and shops. If I want to drink wine out one evening, I open a bottle for the same price as a glass in town, sit down in the garden under the apple trees and do not get crowded with the rest of half Stockholm.
Caroline
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar