Påskris och vårrensning

Så kom det efterlängtade påsklovet in med sin vårsol och värmde oss alla. Trots att de allra flesta av oss har fått ändra våra planer i påsk på grund av det rådande läget i världen så är det ändå någonting speciellt med denna vecka. Har inte så mycket övers för Jesusdyrkan och firar inte till minne av syndernas förlåtelse. Det finns ändå ett före och ett efter påsk. Då är det vår på riktigt! Och våren däremot har en stor betydelse i mitt liv, där allting föds på nytt. En idé kom till mig här om dagen och sedan dess har mitt hem varit ett totalt kaos. Med hjälp av en kollega rensade vi ut 18 flyttlådor på vinden. 18 flyttlådor av ofärdiga projekt, minnen, bra-å-ha-saker och rent skräp! Det hela resulterade i tre stora sopsäckar att slänga och en loppis ute i trädgården.

Igår kväll rengjorde och prismärkte jag så det skulle gå snabbt att ta ut allting på morgonen. Den officiella öppningstiden var kl 11 men ändå stod det folk vid järngrinden och väntade på att få fynda redan innan kl 10! Sen var det fullt med folk i två timmar och jag sålde nästan hälften av allt jag ställt fram. Folk kom i omgångar och turades om att gå in för att slippa trängsel. Om vädret tillåter ska jag ställa ut loppisen imorgon också. 

Dagen innan kaoset infann sig i mitt stilla hem hade jag tagit med min trädgården in. All växtlighet fick offra några kvistar för att bo i mitt gröna kök. Ljuset här inne när solen lägger sig på eftermiddagen är så svår att fånga på fotografi men väldigt vackert för ögat. Körsbärskvistar dekorerades med syntetiska fjädrar och silkesägg. Det vackra i det lilla. 

Vill önska er alla en ljuvlig påsk och att ni alla får vara friska! 

Ta hand om er <3 

Translation 

Even though most of us have had to change our plans for Easter because of the prevailing situation in the world, there is still something special about this week. I'm not celibrating for the memory of Jesus but more because it's a clear sign that new times are coming. An idea came to me during the day and since then my home has been a total chaos. With the help of a colleague, we cleaned out 18 boxes in the attic. 18 boxes of unfinished projects, memories, good-to-have things and just garbage! It all resulted in three large garbage bags to throw away and a flea market out in the garden. The official opening time was at 11am, but still there were people standing at the iron gate waiting to be found already at 10am! Then it was full of people for two hours and I sold almost half of everything I put up.  If the weather permits, I'll have the flea market tomorrow as well.

The day before the chaos occurred in my quiet home, I had brought my garden inside. All vegetation had to sacrifice a few twigs to live in my green kitchen. The light in here when the sun sets in the afternoon is so hard to capture in photography but very beautiful to the eye. Cherry twigs were decorated with synthetic feathers and silk eggs. The beauty of the little thing. 

Wishing you all a lovely Easter and that you all may be healthy! Take care <3

Caroline

Skärtorsdag med solsken i blick

När jag öppnade järngrinden och klev in i min trädgård fick jag ett litet pirr i magen. Den söta lilla stugan badade i solen och överallt i gräset växer vårblommor som scilla och krokus. Jobbet på förskola innebär många chanser att få klä upp sig. Idag knöt jag sjalen runt huvudet och målade både läppar inte kinder extra rosiga. Hela långa dagen var påskfirandet igång under solens varma ljus. För någon minut kände jag att jag inte har några som helst problem i hela världen. Bor på en underbar plats, har nära och kära som älskar mig för den knasboll jag är, är inte sjuk eller sitter i någon som helst knipa och har äventyr som väntar bara bakom hörnet som jag verkligen ser fram emot. 

Idag vill jag bara njuta av att vara på den plats i livet jag är. 

Äntligen kan jag le stort utan att få frågan om jag har någonting mellan tänderna. Börjar äntligen se ljuset i denna tunnel av tandläkarbesök och dyra räkningar. Min mun har varit ett stort projekt i flera år och nu har jag bara (pepparpeppar) en lagning kvar som ska ske nästa vecka. Tandläkarskräck i kombination med latmask, det har gjort ont både i munnen och i plånboken. Anledningen till den dyra kostnaden är att jag inte fått tecknat försäkring innan allt är lagat. Jag kan nu tugga ordentligt! Det är fantastiskt!

Kvällssolen kysser mina gröna köksluckor genom fönstret när jag sitter här och skriver. Inte har en lust att sitta inne nu. Med en riktigt varm tröja tänker jag gå ner till butiken och köpa glass och penséer! 

Önskar er alla en glad påsk! 

Translation 

When I opened the iron gate and stepped into my garden, I got a happy feeling in my belly. The cute little cottage in the sun and everywhere in the grass grow spring flowers like scilla and crocus. The job at preschool means many chances to get dressed. Today I tied my shawl around my head and painted both lips and cheeks extra rosy. All day long, the Easter celebration was under the warm light of the sun. For a minute I felt that I had no problems in the whole world. I live in a wonderful place, have loved ones who love me for the weirdo I am, am not sick and have adventures waiting just behind the corner that I really look forward to.Today I just want to enjoy being in this place in my life.

Finally, I can smile big without being asked if I have anything between my teeth. I'm finally starting to see the light in this tunnel of dentist visits and expensive bills. My mouth has been a big project for several years and now I only have one repair left to happen next week. Dental fear in combination with laziness, it has hurt both the mouth and the wallet. I can now chew properly! It is fantastic!

Caroline

Söndagstankar

Grönt hår till Första April på jobbet! Bör det blir permanent kanske?

Det ligger en stilla oro i luften, men jag är inte så orolig för vad som händer idag utan tänker mycket på vad som kommer hända sen. Det är oundvikligt nu, en ny tid är kommen. Tänker mycket på hur vi ser på oss själva efter krisen, kommer det ens finnas en tid efter eller är detta början på det nya? Folk är rädda, vi har inte tidigare behövt ändra våra liv så pass mycket av hänsyn till andra. Många vägrar anpassa sig för att de vägra inse fakta, men vi kan inte vägra verkligheten hur länge som helst innan det slår tillbaka på oss själva och de som står oss närmast. 

Just nu oroar jag mig för hösten men försöker fokusera på allt det underbara jag har omkring mig just nu. Här om dagen läste jag ett citat, det stod ungefär att man märker hur antisocial man är när livet inte förändras ett dugg fast man sätts i karantän. Det enda jag har inbokat om dagarna är faktiskt att gå till jobbet. Att vakna i tid på morgonen, göra ett bra jobb på förskolan och att försöka somna i tid på kvällen! Om jag vill fotografera, plantera om mina pelargoner, ta en promenad eller baka så påverkas inte det av det rådande läget i världen. Möjligtvis att det är totalt slut på jäst överallt så det är tur jag alltid har bakpulver hemma. I dessa tider är det praktiskt att vara en ensamvarg.  

Translation

A silent panic in the air, but I am not so worried about what is happening today but think a lot about what will happen later. It's inevitable now, a new time has come. Thinking a lot about how we look at ourselves after the crisis, will there be an hour after or is this the beginning of the new? People are scared, we have not previously had to change our lives so much for the sake of others. Many people refuse to adapt because they refuse to acknowledge the facts, but we cannot refuse reality for any length of time before it strikes back on ourselves and those closest to us.

Right now I'm worried about the fall but trying to focus on all the wonderful things I have around me right now. I found a quote the other day, it was about noticing how antisocial you are when life doesn't change even though you are in quarantine. The only thing I've booked these days is actually to go to work. Waking up in time in the morning, doing a good job at preschool and trying to fall asleep on time in the evening! If I want to photograph, fix with my geraniums, take a walk or bake, it is not affected by the prevailing situation in the world. Possibly it's a total end of yeast everywhere so it's lucky I always have baking soda at home. In these times it is practical to be a lonely wolf

Caroline

Sista dagen i mars

Drömmen om frodiga vinbärsbuskar och täta syrenhäckar bakom knuten. Den röda stugan mot en klarblå himmel, en andra chans. Längtan efter att få vakna av heta strålar genom fönsterglaset som värmer upp täcket. Vandrar ut i bara morgonrock och känner det solvarma gräset under mina nakna fötter. Arbetsdag eller ej, en morgonstund ingen kan ta ifrån mig. Doften av liljekonvalj och morgondagg blandas med den av dagens första kaffekopp. 

Igår när jag tittade ut genom fönstret, nyvaken och lagom måndagspepp, möttes jag av ett duntäcke som låg över hela trädgården. Aprilväder i mars, långkalsonger och raggsockor förblir på! Snö i all ära men har det vägrat att snöa på 4 månader kan det allt låta bli att komma alls. Låt allting grönska och komma till liv! Ser fram emot att få dokumentera mitt liv med min nya mobil, äntligen har jag en bra kamera lättillgänglig! 

Det glamourösa stuglivet dokumenterat! 

Translation 

The dream of a green garden with berries and lilacs.  The red cottage against a clear blue sky, a second chance. The longing to be awakened by hot rays through the window glass that heats up the bed. Wandering outside in just a morning robe and feeling the sun-warm grass under my bare feets. Workday or not, a morning no one can take away from me. The scent of lily of the valley and morning dew blends with that of today's first coffee.Yesterday as I looked out the window, newly awake, I was met by a white blanket that lay all over the garden. April weather in March. Snow is lovely but if it refused to snow in 4 months it can all fail to come at all. Let everything be green and come to life! Looking forward to documenting my life with my new phone, finally I have a good camera easily accessible!

Caroline

Våfflor i vårljus

I dessa överjävliga tider får vi anstränga oss för att finna glädjeämnen i det lilla och enkla i vardagen. Vem blir inte lycklig i själen av våfflor med jordgubbssylt och grädde? Istället för att blanda svett på dansgolvet i helgen så passade jag på att grädda våfflor som jag sedan njöt av ensam i min lilla stuga. En stor fördel med att sova ut om helgerna är att brunch är så mycket godare än både frukost och lunch. Frasiga våfflor med sylt och grädde, mandarinjuice och kaffe. Är magen glad, är fröken glad!

Det är några veckor kvar till påsk men med alla blommor som redan tittat upp i trädgården och detta fantastiska solljus så är det nästintill omöjligt att stå emot mer. Påskpynt börjar sakta leta sig fram ur gömmorna och köksbordet har redan fått en tjusig tupp och trädgårdsblommor. Våren är definitivt här.

Denna fantastiska talrik med vackra fåglar på är Gustavsbergs "Öresund" som jag köpte för några veckor sedan för 20 kr styck. Det fanns endast 2 men jag slog till på båda. Älskar detta motiv. Kaffekoppen som visas ovan är Gustavsbergs "Salix". En till favorit som jag endast har en del utav, än så länge. 

Translation 

In these tough times, we have to struggle to find joy in the small and simple things in our everyday lifes. Who doesn't get happy by waffles with strawberry jam and whipped cream? Instead of mixing sweat on the dance floor this weekend, I took the opportunity to bake waffles, which I then enjoyed alone in my little cabin. A big advantage of sleeping loger on the weekends is that brunch is so much better than both breakfast and lunch. Crispy waffles with jam and whipped cream,  juice and coffee. I'm happy if my stomach is! 

There's a few weeks left until Easter, but with all the flowers that have already looked up in the garden and this fantastic sunlight, it is almost impossible to resist more. Easter decorations are slowly starting to emerge from the hiding places and the kitchen table has already received a fancy rooster and garden flowers. Spring is definitely here!

Caroline

Det absurda

Känslan av en värld som rasar. Rädslan för det okända, rädslan för att de närmsta ska stryka med och rädslan för att de närmsta ska komma för nära. Rim och reson kastas ut genom fönstret och kvar bli en självisk individ med en hög av toapapper, handsprit och hypokondri. Alternativt blundar vi för att mänskligheten har skapat dödliga vapen som är utom vår kontroll och som därmed utsätter andra för fara med argumenten "Det gäller inte mig." Självutnämnda experter vägrar forskarnas rekommendationer för att ett påhittat sunt förnuft ska rädda oss alla. 

De senaste veckorna har jag sett bevis för egot i centrum och för solidariteten. Någonting som förvånad mig är hur folk verkar ha kommit på nu hur bra det är att ha en extra toarulle hemma, hur bra det är med matvaror som räcker länge och arbetsgivare uppmanar sina anställda att inte jobba sjuka. Det absurda. Verkligheten så som vi lever den och kommer göra ett bra tag framöver!

Social distansering. För mig, min vardag. Kan helt ärligt säga att jag inte har ändrat mycket sedan Covid 19 kom till Sverige. Utanför köksfönstret pickar småfåglarna på som vanligt i hopp om att jag ska gå ut och fylla på med mat. Rådjuren skuttar som vanligt över mitt staket och lägger sig för att sova borta vid flaggstången i det höga, mjuka gräset. Det blåser isvindar från havet men i trädgården tittar krokus, snödroppar och pionknoppar fram. Det har sina fördelar att vara folkskygg ibland och att trivas bra med att bara umgås med sig själv. 

Jag tänker inte skriva ut hur ni ska göra i denna svåra tid mer än att lyssna på experter och myndigheter som bara vill förhindra att Corona sprids och att samhället efter smittohärden ska kunna rulla på så bra som möjligt. Jag väljer att följa allmänna restriktioner och har bara precis så många toarullar hemma som jag behöver själv! 

Ta hand om varandra- på avstånd.

Translation 

The feeling of a world collapsing. Common sense gets thrown away fast and all that remains is a selfish individual with a pile of toilet paper, hand spirit and hypochondria. Alternatively, we turn a blind eye to the fact that humanity has created deadly weapons that are beyond our control and put others at risk with the argument "It's not dangerous to me." In the past weeks I have seen evidence of the ego in the center and of solidarity. Something that surprised me is how people seem to have come to realize now how good it is to have an extra toilet roll at home, how good it is with long-lasting groceries and employers urge their employees not to work sick. The reality as we live it and will do well for a while to come!

Social distancing. For me, my everyday life. Can honestly say that I haven't changed much since Covid 19 came to Sweden. Outside the kitchen window, the little birds pick up as usual in the hope that I will go out and fill with food. As usual, the deer shoot over my fence and lie down to sleep at the flagpole in the tall, soft grass. It blows ice winds from the sea but in the garden crocuses, snowdrops and peony buds look ahead. It has its advantages to be a shadow of the people at times and to feel good about just hanging out with yourself.

I do not intend to tell youu how you should do in this difficult time more than listening to experts and authorities who just want to prevent Corona from spreading and that society should be able to roll on as good as possible. I choose to follow general restrictions and have just as many toilet rolls at home as I need myself! Take care of each other- from a distance.

Caroline

En julklapp till mig från mig

Så fick jag äntligen tillfälle att fota julklappen jag köpte åt mig själv! Har länge kollat in underkläderna från What Katie Did men inte kommit till skott att beställa tidigare. I höstas kände jag att jag ville ge mig själv någonting fint så strax efter jul hämtade jag ut ett paket i den lokala matvarubutiken. Både överdel och underdel är från kollektionen CC09 Lingerie som är inspirerad av Brittiska underkläder från 1940-talet. Denna bh skulle jag kunna ha på mig varje dag för den är väldigt bekväm och skär inte in någonstans. 

Just underkläder tycker jag att det är värt att lägga lite extra pengar och tid på. Har kommit så långt att jag tycker att jag är värd mer än skavande byglar och axelband. Kan de dessutom vara riktigt fina också så är ju det bara ett stort plus! 

Har redan kollat in några andra kollektioner som jag skulle vilja klicka hem men än så får jag nog vänta några veckor med det. Det finns en budgetgräns även för underkläder! 

Translation 

I finally had the opportunity to photograph the Christmas presents I bought for myself! Have been checking out the lingerie from What Katie Did for a long time. Last fall I felt that I wanted to give myself something nice, so just after Christmas I picked up a package from the local grocery store. Both bra and knickers are from the CC09 Lingerie collection which is inspired by British lingerie from the 1940s. This bra I could wear every day because it is very comfortable and makes no scars. Have already checked out some other collections that I would like to buy  but I will probably have to wait a few weeks. There is a budget limit for underwear too!

Caroline

Nyponsoppa, mer emalj och hålslaget "Tolvan"

Så var ännu en härlig helg i storstaden över och som vanligt var den slut på ett ögonblick. Ett besök på Antik och Samlarmässan i Solnahallen, uno-battle och äppelpaj i lördags, vaktavlösning och Livrustkammaren i söndags. På vägen hem till Öregrund började halsen svullna igen och skallen blev tyngre och tyngre. När väckarklockan ringde igår morse vaknade jag med hetta bakom ögonen, täta bihålor och värk i hela kroppen. Med ett orimligt dåligt samvete fick jag sjukskriva mig och acceptera att jag inte var i skick nog att arbeta. Med insikten att det inte fanns varken filmjölk eller bröd i skåpen så fick det bli nyponsoppa till frukost. Lyxade till det med mandelbiskvier och en klick glass som jag hittade längst in i frysfacket! 

Som jag nämnde ovan så var jag på Antik och Samlarmässan i Solnahallen i lördags och plockade med mig lite av varje som jag inte hade räknat med från början. Hade min plånbok varit fetare och min boendearea större så hade jag definitivt kunnat få med mig mer hem, men så var inte fallet. Ändå så är jag nöjd med mina inköp!

Det hade skojats om innan att jag har köpstopp på emalj men när jag hittade detta kärl för såpa kunde jag inte hålla mig. Gamla behållare för filmrullar kommer bli burkar till alla mina tusentals hårnålar och Pelle Svanslös-böckerna köpte jag av nostalgiska skäl. 

När jag ser en duk med broderi har jag svårt att bara blunda och gå förbi. Sen tidigare har jag endast haft en liknande broderad duk med spetskant men nu har jag äntligen en att byta med! 

Till mitt fina, röda silkestäcke har jag nu skaffat mig ett riktigt lakan med spets. Någonting jag faktiskt tänk att jag skulle köpa om jag kom över det på mässan och för 40 kr tyckte jag att det inte var någonting att orda om. Strax innan jag hittade detta lakan så gick jag förbi två accessoarer jag behövde titta närmare på. En pälskrage med tillhörande muff för ynka 100 kr. Damen som sålde berättade att dessa båda tillhörde en väninna som använt det på 40-talet och att det sedan legat väl nedpackat. Jag köpte även en fantastisk dräkt daterad sent 40-tal som jag ska visa senare tillsammans med både kragen och muffen. 

Ett lite roligt köp som gjordes var detta ovärderliga kontorsföremål  "Hålslaget Tolvan" som jag och min käresta pratat om bara någon vecka tidigare då han hittat en exakt likadan i en secondhandbutik men ingen av oss hade tidigare stött på en sådan. Jag uppskattar äldre kontorsredskap och förundras över mekaniken! Den lär pryda mitt framtida kontor!

Translation 

So, another great weekend in the big city was over. A visit to the Antique and Collector's Fair in Solnahallen, uno-battle and apple pie on Saturday, Museums on Sunday. On the way home to Öregrund, the throat began to swell and the skull became heavier and heavier. When the alarm clock rang yesterday morning, I woke up with heat behind my eyes and pain throughout my body. With an unreasonably bad conscience, I had to take sick leave and accept that I was not fit enough to work. With no other breakfast at home it had to be rosehip soup for breakfast. I gave my self the luxury with almond biscuits and icecream. 

If I had a bigger wallet and a bigger house I could have got a lot more at the Antiques and Collectors fair, but I'm still happy tith what I got. More enamel to my now pretty big collection, bed linnen and tablecloth with embrodery and lace on both, winter accessories to match a blue suit I also bought from the late 1940s. I bought these old film roll cans to keep my bobby pins in and books I remember from my childhood. Also this office equipment I've never seen before but had to buy just because my love bought one a few weeks ago! This will fit perfect in my future office, love the mekanics!  

Caroline

Älskade by

Sedan jag flyttade hemifrån har jag haft åtta boenden. Ingen den andra lik. Att jag hamnade i Öregrund var en ren slump som jag är så oerhört tacksam över idag. Efter jobbet idag lät jag cykeln rulla mig ner till havet för att få en skymt av dagens sista solstrålar innan mörkret kom svepande. Allt jag kunde tänka där jag satt när vågorna sköljde över hala klippor och solen försvann ner i fjärran var att jag är så tacksam över att jag hamnade just här. Hur människorna i den här byn har fått mig att känna mig så välkommen. Har fått vänner som kommer över på spontanfika i mitt kök, som får med mig ut på promenader och som är klippor på arbetet. Även om mitt jobb på förskolan kan vara tungt för både kropp och själ känner jag mig uppskattad av liten som stor och jag känner att jag får le och skratta flera gånger varje dag. Sånt får sår i själen att läka.

Det nämns ofta i mina texter hur mycket jag trivs i min lilla stuga vid havet. Det har gått över ett år sedan jag flyttade hit och inte en enda gång har tanken kommit upp att jag vill flytta härifrån. Vårterminen är i full gång och jag börjar komma in i rutinerna efter två veckors julmys med nära och kära. Trots härliga stunder längtade jag tillbaka till mitt introverta vardagsliv.

Igår drog starka vindar upp från havet och in bland gränderna. Huset skakade och grenar piskade mot fasaden. I min livliga fantasi skapades fotsteg på bron och naglar mot fönsterrutorna där jag låg under mitt röda täcke och försökte sova. Då slog det mig, jag var inte rädd. Efter ett liv av rädsla för mörker och att vara ensam nattetid så slog det mig att jag just då kände mig helt trygg. En påminnelse om att jag är starkare än vad jag själv tror. För några månader sedan trodde jag det var nästintill omöjligt men när jag låg där ensam i min stora säng med vinden som fick hela huset att skaka så kände jag mig starkare än på väldigt länge. Stolt somnade jag och sov fram tills att klockan ringde och det var dags att kliva upp. 

Är så tacksam att få bo och verka i denna underbara miljö. Närheten till havet, friheten, trähuskvarter och snickarglädje.

Translation 

Since moving out from my parents home I have had eight accommodations. No one like the other. The fact that I ended up in Öregrund was a mere coincidence that I am so incredibly grateful for today. After work today, I took the bike to roll down to the sea to get a glimpse of the last rays of the day before the darkness came sweeping. All I could think of as I sat there as the waves washed over slippery cliffs and the sun disappeared into the distance was that I am so grateful that I ended up right here. How the people in this village have made me feel so welcome. Have made friends who come over for spontaneous coffee in my kitchen, who get me out on walks and who are heroes at work. Although my work at the preschool can be heavy for both body and soul, I feel loved by little and big ones and I feel that I get to smile and laugh several times every day. This heals scars in the soul.

Yesterday, strong winds came in from the sea. The house shook and branches whipped against the facade. My mind created fantasy footsteps on the bridge and nailes against the window panes where I lay under my red blanket and tried to sleep. Then it hit me, I was not afraid. After a life of fear of darkness and being alone at night, it struck me that only then did I feel completely safe. A reminder that I am stronger than I think. A few months ago I thought it was almost impossible for me but when I lay there, I felt stronger than in a very long time. Proudly I fell asleep and slept until the alarm rang and it was time to get up for work.

Caroline

Vintergäcken blommar

På min arbetsplats pratade jag med barnen idag om vilken årstid det är och helt ärligt kunde vi inte komma fram till något exakt svar. En vinter utan snö, är det verkligen vinter då? Efter jobbet gick jag en sväng runt huset och slängde lite sly som låg kvar efter en rensning i höstas. På marken under kaprifolen synes små gula blommor. Det var vintergäcken som vaknat och stod i full blom. Jag började då se mig omkring och på de flesta buskar och träd syntes små blad eller knoppar. I slutet av Januari och våren knackar på. Ändå är det höst då vintern inte anlänt än men vi alla vet att vintern ju är denna månad och kommande två. Det är inte bara naturen som är förvirrad. Det är gånger som dessa då jag önskar jag bodde norrut. Även fast än våren är min favorit bland våra årstider så är det bara skrämmande att den kommer nu redan för jag vet att detta inte kommer utmynna i en härlig sommar. Winter is coming, frågan är bara när? 

Kneget går från måndag till fredag och om helgerna finns tid för härliga sovmornar. Underbart är att  vakna av solens strålar som värmer och lyser upp hela sovrummet. Att gå tillbaka till sängen med en kopp kaffe i handen, lyssna till fåglarnas kvitter utanför fönstret och se ut genom de otroligt smutsiga glasen. Det sistnämnda är någonting jag bör ta tag i snarast! 

För två helger sedan fick jag chansen att tillbringa två dagar med endast mig själv som sällskap. Sovmorgon, perfekt hårsvall, fotografering och promenader i min vackra by. Lär mig leva med mig själv, är en bra bit på vägen!

Med blus från Lottakåren och äppelknyckarbyxor matchade jag lockarna som dagen innan lagts med pin curls. Filmer på utförande är på väg. 

Translation 

Today at work, I talked to the children about what season it is and quite frankly we couldn't come up with any exact answer. A winter without snow, is it really winter then? After work, I walked around the house and on the ground under the honeysuckle I saw small yellow flowers in full bloom. Then I began to look around and on most bushes and trees small leaves or buds appeared. At the end of January and spring is around the corner. Still, it's autumn since winter has not arrived yet, but we all know that winter is this month and the next two. It is not only nature that is confused. There are times like these when I wish I lived north. Even though spring is my favorite of our seasons, it is just scary that it is coming already because I know this will not end in a lovely summer. Winter is coming, the question is just when?

Work runs from Monday to Friday and on the weekends there is time for lovely sleeping mornings. Wonderful it is to wake up from the sun's rays that heats and lights up the entire bedroom. To go back to bed with a cup of coffee in my hand, listen to the birds chirp outside the window and look out through the incredibly dirty glasses. The latter is something I should get to as soon as possible!

Work runs from Monday to Friday and on the weekends there is time for lovely sleeping mornings. Wonderful it is to wake up from the sun's rays that heats and lights up the entire bedroom. To go back to bed with a cup of coffee in my hand, listen to the birds chirp outside the window and look out through the incredibly dirty glasses. The latter is something I should get to as soon as possible!

Caroline 

Endast jag

På väg ut för att låsa förrådet stannade jag till. Min blick drogs uppåt, upp mot hundratals glimmande ljus på den bläcksvarta himmelen. Alla ljud tystnade, där fanns endast jag. En underlig känsla sköljde över mig och lämnade mig mållös mitt i den sovande trädgården. En underlig känsla av stolthet, av trygghet. Endast jag. En tanke som aldrig tidigare tänkts utan ett uns av vemod. I några sekunder som kändes som en evighet kände jag att jag inte skulle vilja vara någon annanstans än just här. Att jag inte skulle vilja vara någon annan är just jag. Endast jag. 

Ett ögonblick fyllt med så mycket betydelse. Att för en stund släppa skuld och skam. Att för en stund inte skämmas för att vara jag. Tvärtom! Kastar jantelagen i havet och släpper tanken " Vem tror du att du är?"

Jag tror att jag är en människa med samma rätt att älska och älskas som någon annan. Som lika lätt kan fela, kan gottgöra, kan döma och förlåta. Som kan se både ruskigt vulgär ut och sanslöst vacker utan att känna någon som helst skam. En människa med bristningar och sockermage, celluliter och pormaskar. En människa med markerade kindben och mandelformade ögon, getingmidja och kyssvänliga läppar. Med kunskap och erfarenhet, välvilja och en ambitions till självrespekt. På jobbfester är det jag som dansar på borden och jag spottar inte i glaset, jag går i terapi för att utvecklas till en bättre människa och älskar mina nära. 

En rysning av ilska  går igenom min kropp när jag tänker på alla gånger då jag skämts för att vara jag. Nu vägrar jag förneka mig mer, varken för andra eller för mig själv. Vill skratta till tårar, dansa på klipphällar, äta mig till paltkoma och älska mig knäsvag. Allt för mig, mig och ingen annan än mig. 

Vill avsluta med att skriva ut vad Edith Södergran uttryckte så klokt och vackert år 1918: 

"Min självsäkerhet beror på att jag har upptäckt mina dimensioner. Det anstår mig icke att göra mig mindre än jag är.  "

Translation 

On the way out to lock the guest house I stopped. My eyes looked up, up to hundreds of shining lights on the black sky. All the sounds were silenced, there was only me. A strange feeling washed over me and left me speechless in the middle of the sleeping garden. A strange feeling of pride. Only me. A thought that was never thought without an ounce of sadness. For a few seconds that felt like an eternity, I felt that I didn't want to be anywhere else but right here. That I didn't want to be someone else than me. Only me.

A moment filled with so much significance. To let go of guilt and shame for a moment. And for a moment not be ashamed to be me. Letting go of the toxic thought "Who do you think you are?" I believe I am a human with the same right to love and be loved as anyone else. Who can just as easily can fail, can make amends, can judge and forgive. Who can look both terribly vulgar and senselessly beautiful without feeling any shame. A human with scared skin and sugar belly, cellulites and blackheads. A human with marked cheekbones and almond-shaped eyes, wasp waist and kiss-friendly lips. With knowledge and experience, goodwill and an ambition for self-respect. At work celebrations, it is me who dances on the tables and I do not spit in the glass, I go to therapy to develop and love my loved ones.

A shudder of anger goes through my body when I think of all the times when I am ashamed to be me. Now I refuse to deny myself, neither to others nor to myself.

Caroline