När bloggarna tystnar

Idag är det storm i Öregrund, luften är vit av pudersnö som svischar förbi utanför fönstret. Jag sitter vid köksbordet och dricker kaffe och redigerar bilder. Nu är jag nästan frisk, tack för alla ni som skrivit och önskat mig god hälsa.  Samma namn, samma innehåll men med ett nytt utseende inleder vi detta år för MinMormorsVind. Det var faktiskt över 10 år sedan jag första gången skrev ett blogginlägg. 

Att blogga handlar i stor utsträckning om att ge av sig själv. Att dela med sig av en förfinad vardag och med ord så bra som möjligt beskriva känslor och tankar. Att arrangera, fotografera och redigera och sedan tillsammans med en målande text, på två språk, få fram ett budskap som också ska vara givande för dig som läser. Jag har respekt för de som kan hålla en blogg aktiv under så lång tid och faktiskt fortsätta hålla det intressant för oss som läser och ser. Kanske det är just för att det är så svårt som så många har slutat skriva eller är det för att det nu finns enklare plattformar att göra det på? Hur som helst tycker jag att vi kan konstatera att Vintagebloggarnas tid är över och de få som är kvar kämpar på för att inte förlora alla läsarna till Instagram. Snälla, rätta mig om jag har fel för jag hittar gärna nya intressanta bloggar att följa!

Så säg, vad vill ni se mer av här på bloggen? Skriv en kommentar på detta inlägg som svar.

Translation

Today it is storm in Öregrund, the air is white of powder snow  outside the window. I sit by the kitchen table and drink coffee and edit pictures. My sickness is almost gone, thanks for all of you who have written and wished me good health. The same name, same content but with a new look, we start this year for MinMormorsWind. It was actually over 10 years since I first wrote a blog post.

Blogging is about giving out yourself. To share a refined everyday life and with words as good as possible describe feelings and thoughts. To arrange, photograph and edit and then together with a text, in two languages, bring out a message that should also be interesting for the readers. I have respect for those who can keep a blog active for such a long time and actually keep it interesting for us who read and see. Perhaps it is precisely because it is so difficult as so many have stopped writing or is it because there are now easier platforms to do it? Anyway, I think we can say that the time of the Vintageblogar is over and the few once left are struggling to not lose all the readers to Instagram. Please, correct me if I am wrong because I would like to find new interesting blogs to follow!

Tell me, what would you like to see more of here? Write me a comment on this post. 

Caroline