Om han lyckas stå ut med mig i hela 4 år så är det klart att vi ska fira stort. Igår vaknade jag av att en frukostbricka ställdes på mitt nattduksbord. I godan ro packade vi picknickkorgen med lunch och fika och tog cyklarna ner till färjan för att åka över till Gräsö. Planen var att när vi väl kom över bara cykla dit där det såg härligt ut och att sedan leta efter en bra plats för picknick. Vid vårat första stopp var en kohage med skylten "Välkommen in. Kor i hagen." Jag älskar alla djur, men Germano är speciellt svag för just kor så han kastade sig av cykeln och skuttade glatt över gärdesgården. Kvigorna var nyfikna och kom fram direkt för att se vilka galningar som kommit på besök denna gång. Det är en fröjd för själen att se så glada och friska djur i en sådan vacker miljö.
Vid Gräsö Gård hittade vi en karta där vi kom fram till att vi ville försöka cykla ut till Rosten på andra sidan ön. Vi trampade och trampade men verkade visst aldrig komma fram, och visst tyckte vi att det var konstigt att vattnt var till höger när vi trodde det skulle vara till vänster... vi stannade, såg på kartan igen och vände tvärt och cyklade tillbaka några kilometer. Vi kom aldrig till Rosten, magen kurrade för mycket och det var nog inte mer än 15 grader och isvindar. Vid en glänta i skogen slog vi oss ner för att äta pirogerna jag bakade dagen innan och dricka rödvinet vi fått från Germanos föräldrar i södra Italien. Här var så lugnt och fridfullt att vi kunnat stanna hela kvällen.
Denna fina hårblomma har jag själv knåpat ihop. Det enda som behövdes var en gammal ljusmanschett, superlim och ett hårspänne. Voila! Själv är bästa dräng, mer för pengarna, osv.
Även på hemvägen kom vi till en kohage med "Välkommen in"-skylt som vi omöjligt bara kunde svischa förbi. Vi satte oss på en hög sten och blickade ut över sommarängen där kvigorna gick och betade sida vid sida om sin stiliga tjur.
Dagen innan hade jag även bakat minipajer med apelsinmarmelad som vi tog med oss. När vi är i Italien brukar vi köpa crostatine alla marmellata, det är så bra färdkost för den sötsugne och nu ville jag testa att göra mina egna. De smakade utsökt, men jag måste träna på att jobba med pajdeg för att få de så där fina som svärmor lyckas med! Vi råkade ställa ifrån oss picknickväskan för en stund och vända ryggen till, det tog inte lång tid innan våra nyfunna kompisar var framme och försökte ta sig in med tungspetsen. Handtaget var alldeles kladdigt av saliv när de hade utforskat färdigt.
Lite trötta med mycket nöjda trampade vi tillbaka till färjan för att åka hem till stugan igen. Min älskling var överlycklig för att han äntligen fick lite mys med sitt favoritdjur. Det dröjer nog inte länge innan han vill åka tillbaka för att hälsa på igen i kohagen.
Translation
If he manages to stick with me for 4 years then of course we will celebrate big. With no stress we packed the picnic basket with lunch and coffee and took the bikes down to the ferry to cross over to Gräsö. The plan was that once we got over just go were we felt like and then look for a good place for picnics. At our first stop was a fence with the sign "Welcome in. Cows in the paddock." I love all animals, but Germano is especially weak for cows so he threw himself off the bike and jumped happily over the yard. The cows were curious and came immediately to see which lunatics came to visit this time. It is a joy for the soul to see so happy and healthy animals in such a beautiful environment.
This nice flower I have done myself. The only thing needed was an old light cuff, super glue and a hair clip. Voila!
The day before, I had also baked mini pies with orange jam to bring in the picknick bag. When we are in Italy we usually buy crostatine all marmellata, it is such a good snack and now I wanted to try to make my own. They tasted exquisite, but I have to practice working with the dough to make them as nice as mymother-in-law does! We happened to put away the picnic bag for a while and turn our backs on it, it did not take long before our newfound buddies arrived and tried to get in with the tongue tip. The handle was quite messy with saliva when they had finished exploring.
Caroline
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar