Ciao alla mina fina läsare! En har återvänt efter två veckor i det stövelformade landet i söder. Två veckor av dimmiga berg, pasta och kulturkrockar i massor. Nu försöker jag att komma tillbaka till mitt modersmål efter att ha pratat engelska dygnet runt och jag kan säga att det är lättare sagt än gjort. Som min rumskamrat sa innan jag for: Du kommer bli som en sån där Hollywood-fru som pratar svengelska. Grammatiken hänger inte alltid med. Denna resa hade för mig en större betydelse än jag innan kunde ana. Att resa runt och kolla på sevärdheter och souvenirshoppa i ett land kan nog vara roligt men att leva i en annan kultur under en längre tid är en helt annan sak. Jag har fått lära känna byafolket, ätit helt hemlagad och hemmaodlad mat och lärt mig lagar och normer som för en svensk känns helkonstiga.
Det var några saker som riktigt fastnade. En av dom sakerna var att alkoholen ständigt var närvarande. Från första målet på dagen, som oftast var en stor talrik pasta, fanns det vin i glaset. Sockerkakan var dränkt i sprit, chokladen var dränkt i sprit och frukten var dränkt i... ja sprit. Ändå så var det ingen som var full. När vi i Sverige dricker sprit är det oftast för att berusa kroppen, här var det för att njuta av vinkulturen och hantverket bakom.
En annan sak jag tänkte mycket på var den genuina gästvänligheten. Ni vet när man säger "Känn dig som hemma" så är det inte riktigt det man menar. Inte vill man att folk ska känna sig helt som hemma när dom går in i ens space. Överallt vi gick var det någon som kom fram och började prata. Det kramades och kindpussades och alla var intresserade av vem jag var. Vart vi än gick blev vi inbjudna på en kopp kaffe och hela familjer samlades för att hälsa mig välkommen till landet. Dom ville se bilder på mitt hus, mina djur och min familj och ville veta allt om svensk kultur. Dom gjorde sitt allra bästa för att jag skulle känna mig välkommen, det är något man inte upplever så ofta här hemma i kylan.
Det sista jag fastnade för var det vackra och bevarade landskapet. Detta var dock på både gott och ont. Vägarna var så dåliga att man knappt kom fram och vissa stället var helt livsfarliga köra förbi på grund av stenras. Vi tog en eftermiddag och åkte upp i bergen och vips så kändes det som att vara i en helt annan värld. Luften var klar och det ända man kunde höra då och då var ljudet av en koklocka långt borta i fjärran. Hästar och kor betade fritt uppe i bergen och inte en bil syntes till. Här och var låg de små bondgårdar helt byggda i sten med vattenpump och häst-tröska på gården. Som i en annan tid.
Fler inlägg från Italien kommer att komma upp så småningom.
Translation
Ciao all my lovely readers! I have returned after two weeks in the boot-shaped country in the south. Two weeks of misty mountains, pasta and culture clash in. Now I'm trying to get back to my native language after talking English around the clock and I can say that it is easier said than done. As my roommate said before I left: You will be like one of those Hollywood wives talking Swenglish. The grammar is not always that good. This trip was for me more important than I could ever imagined. To travel around and check out the sights and souvenir shops in a country can be fun but live in a different culture for a long time is very different. I've got to know people in the village, eaten completely homemade and home grown food and learned the laws and norms that's for a Swedish very weird.
When you say "Make yourself at home" in Sweden you don't really mean it . When someone say it in Italy they mean it. They wanted me to feel comfortable and welcomed, and I really did. I will miss a lot with Italy but I know that I will return soon.
More posts from my trip to Italy will come, stay tuned.
Caroline
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar