Visar inlägg med etikett Frisyrer. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Frisyrer. Visa alla inlägg

onsdag 6 maj 2020

Sol i sinne


På min arbetsplats finns sällan tid för att stanna upp och låta tankarna vila. Dagen går i ett och klockan är inte ett medel för att räkna ner timmarna utan för att hålla koll på nästa händelse. Ta emot barn, duka fram till frukost, hjälpa till med allt som är svårt själv för en liten att klara av. Se till att de får vila bekvämt, äta ordentligt, får alla sina behov tillgodosedda, lär sig något, känner sig trygga och värdefulla. När dagen är slut brukar jag längta efter att få gå hem och lägga mig på kökssoffan men vissa dagar avbryts den tanken så snart jag går igenom grinden. De senaste två veckorna har bjudit på ett riktigt skojväder då jag inte vetat om jag ska ha sandaler eller täckbyxor när jag går utanför dörren. 


Njutbart är att komma hem från en tuff dag på jobbet, byta de nedsolkade jobbkläderna till någonting jag känner mig mer bekväm med, koka en kopp kaffe att avnjuta i min trädgård. Att bara sitta på en sten litad mot fasaden och observera allt i min närhet. Talgoxarna huseras i den gigantiska nyponbusken mellan äppelträdet och hallonbuskarna. Stora humlor tynger ner de små vårlökarna och kejsarkronorna har redan slått ut sina orangea blommor. Tillvaron är inte så dum ändå!



Translation 
In my workplace, there is rarely time to stop and let the thoughts rest. The day goes in one and the clock is not to count down the hours but to keep track of the next event. Receive children, make meals, help with everything that is difficult for a little one to cope with. Make sure they rest comfortably, eat properly, meet all their needs, learn something, feel safe and valuable. When the day is over, I usually long to go home and lie down on the kitchen sofa but some days that thought is interrupted as soon as I walk through the gate. The last two weeks, the wather has been a joke as I didn't know if I should wear sandals or overall when I walk outside the door.

Enjoying coming home from a tough day at work, changing the dirty work clothes to something I feel more comfortable with, making a cup of coffee to enjoy in my garden. To just sit on a stone by the house wall and observe everything around. The small birds are housed in the gigantic rose bush between the apple tree and the raspberry bushes.  Life is not so bad at all!


Caroline

onsdag 29 januari 2020

Vintergäcken blommar


På min arbetsplats pratade jag med barnen idag om vilken årstid det är och helt ärligt kunde vi inte komma fram till något exakt svar. En vinter utan snö, är det verkligen vinter då? Efter jobbet gick jag en sväng runt huset och slängde lite sly som låg kvar efter en rensning i höstas. På marken under kaprifolen synes små gula blommor. Det var vintergäcken som vaknat och stod i full blom. Jag började då se mig omkring och på de flesta buskar och träd syntes små blad eller knoppar. I slutet av Januari och våren knackar på. Ändå är det höst då vintern inte anlänt än men vi alla vet att vintern ju är denna månad och kommande två. Det är inte bara naturen som är förvirrad. Det är gånger som dessa då jag önskar jag bodde norrut. Även fast än våren är min favorit bland våra årstider så är det bara skrämmande att den kommer nu redan för jag vet att detta inte kommer utmynna i en härlig sommar. Winter is coming, frågan är bara när? 


Kneget går från måndag till fredag och om helgerna finns tid för härliga sovmornar. Underbart är att  vakna av solens strålar som värmer och lyser upp hela sovrummet. Att gå tillbaka till sängen med en kopp kaffe i handen, lyssna till fåglarnas kvitter utanför fönstret och se ut genom de otroligt smutsiga glasen. Det sistnämnda är någonting jag bör ta tag i snarast! 


För två helger sedan fick jag chansen att tillbringa två dagar med endast mig själv som sällskap. Sovmorgon, perfekt hårsvall, fotografering och promenader i min vackra by. Lär mig leva med mig själv, är en bra bit på vägen!


Med blus från Lottakåren och äppelknyckarbyxor matchade jag lockarna som dagen innan lagts med pin curls. Filmer på utförande är på väg. 



Translation 
Today at work, I talked to the children about what season it is and quite frankly we couldn't come up with any exact answer. A winter without snow, is it really winter then? After work, I walked around the house and on the ground under the honeysuckle I saw small yellow flowers in full bloom. Then I began to look around and on most bushes and trees small leaves or buds appeared. At the end of January and spring is around the corner. Still, it's autumn since winter has not arrived yet, but we all know that winter is this month and the next two. It is not only nature that is confused. There are times like these when I wish I lived north. Even though spring is my favorite of our seasons, it is just scary that it is coming already because I know this will not end in a lovely summer. Winter is coming, the question is just when?

Work runs from Monday to Friday and on the weekends there is time for lovely sleeping mornings. Wonderful it is to wake up from the sun's rays that heats and lights up the entire bedroom. To go back to bed with a cup of coffee in my hand, listen to the birds chirp outside the window and look out through the incredibly dirty glasses. The latter is something I should get to as soon as possible!

Work runs from Monday to Friday and on the weekends there is time for lovely sleeping mornings. Wonderful it is to wake up from the sun's rays that heats and lights up the entire bedroom. To go back to bed with a cup of coffee in my hand, listen to the birds chirp outside the window and look out through the incredibly dirty glasses. The latter is something I should get to as soon as possible!

Caroline 

måndag 22 juli 2019

Tankar vid havet


Värmer kroppen mot solvarma klippor till ljudet av vågorna som sköljer upp. Ett brus, ett kluck och fåglars vingslag. Då och då en trollslända som stannar upp mitt framför mina ögon, som om den vill visa upp sina glänsande färger innan den dansar vidare mot den molntäckta himmelen. Suset avbryts av total tystnad om bara för någon sekund innan livet gör sig påmint igen. Något som är större än oss, större än mig. Solen sänker sig sakta bakom de fluffiga molnen, en strimma ljus kämpar sig fram genom mörkret och skapar illusioner i horisonten. Vattnet är klart, på botten syns tusentals runda, lena stenar som slipats ner av vågorna.


På de solvarma klipporna känner jag mig helt trygg, där kan jag sitta länge och blicka ut. Om nätterna drömmer jag om de runda, lena stenarna under mina fötter. Sedan försvinner himlen över mitt huvud och det blir mörkare och mörkare ju länge jag dras ner i det stora blå. Kanske betyder det nått, en påminnelse. En ständig rädsla i min kropp över att inte ha kontroll, kanske därför jag finner havet så skrämmande. Ingen kan tämja havet, här ute har jag ingen kontroll om jag glömmer bort att simma. Havet är så stort, det får mig att känna mig liten och maktlös. Om droppar bar på minnen, tänk alla historier som gömmer sig under den blanka ytan. 


Det finns en dimma i mitt huvud som fyller alla tomrum, den försvinner endast efter en stund i tankar. En tanke till alla som lämnat detta jordeliv, de som inte fick chansen att ta farväl. En tanke till alltings storhet, min egna betydelselöshet bland oräkneliga droppar av minnen och historia. En stund att lägga ner ansvaret från mina axlar, allting står inte och faller med mig. Livet är så mycket större än mig. Tankar som lugnar mina dimmiga tomrum. Det är inte lätt att tampas med denna dimma, men det är det som gör mig till den jag är. 


Translation 
My body against the warm rocks to the sound of the waves. A wind and a bird's wings. Now and then a dragonfly who stops in front of my eyes, as if it wants to show off its shiny colors before it dances on to the cloud-covered sky. The sounds are interrupted by total silence if only for a second before life makes itself reminded. Something bigger than us, bigger than me. The sun slowly descends behind the fluffy clouds, a streak of light struggles through the darkness and creates illusions on the horizon. The water is clear, on the bottom you can see thousands of round, smooth stones grinded down by the waves.


On the rocks I feel safe, here I can sit for a long time and look out. At night, I dream about round, smooth stones under my feet.s Then the sky disappears over my head and it gets darker and darker the more I'm being drawn down in the big blue. Maybe it means something, a reminder. A constant fear in my body of not having control, maybe tha'ts why I find the sea so scary. No one can tame the sea, out here I have no control if I forget how to swim. The sea is so big, it makes me feel small and powerless. If the drops can carry memories, think of all the stories lies under the empty surface.


There is a fog in my head that fills all the cracks, it only disappears after a while in thought. A thought to everyone who left this earthly life, those who did not get the chance to say goodbye. A thought to everything's greatness, my own meaninglessness among countless drops of memories and history. For a while, putting down the responsibility of my shoulders, everything does not stand and fall with me. Life is so much bigger than me. Thoughts that calm my foggy cracks. It is not easy to struggle with this fog, but that is what makes me the one I am.

Caroline

måndag 27 maj 2019

En regntung dag med makarna Zorn


Himlen, det stora mörkgråa duntäcket över våra huvuden som öppnade upp sig bara för några korta ögonblick. Dagen jag längtat efter sedan december förra året, just den dagen valde vädergudarna att det var dags för regn. Vi trotsade rusket för att för en dag få känna oss lite extra historienördiga och kulturella. År 1942, efter att båda makarna Zorn gått bort öppnades huset som ett museum och bjöd in till att ta del av deras visioner och rika konstsamling. Bland traditionella allmogemöbler och vikingamonument fanns den senaste tekniken, allt för att underlätta för hushållet. Ergonomiska köksbänkar och lättanvända städredskap. En av Sveriges första varmvattenberedare och centralvärme redan år 1898. En av de sakerna jag kommer ihåg som starkast i huset var den målning som hängde i Anders sovrum. Enligt historien som våran guide på visningen berättade så ville Carl Larsson visa sig lika duglig i nakenstudier som sin kamrat så Anders bad om en målning av en avklädd kvinna att ha i sitt sovrum. Carl tyckte då att kvinnan blev så vacker att han valde att måla in sig själv i bilden då den annars skulle bli för vacker för att Anders skulle lämnas ensam med den. Gubbhumor från förra sekelskiftet. 


Tyvärr så fick vi inte fotografera inne i huset och jag vågade inte dra fram värstingkameran inne på muséet heller så vi passade på att fotografera de få minuter som regnet inte fullständigt öste ner. Utanför huset är gräsmattan format som ett gigantiskt hjärta som, rätta mig om jag har fel, Anders Zorn gav sin hustru Emma Zorn i 30-årig bröllopspresent. Bronsstatyn "Morgonbad", föreställande en kvinna som kramar ur en tvättsvamp, pryder spetsen i hjärtat och är designad av Anders själv. Att få vandra runt i dessa miljöer, att få med egna ögon få se visionerna som dessa konstnärer såg när de blundade är något så obeskrivligt. Det var inte utan konstant gåshud jag vandrade mellan rummen, snuddade lite vid Anders Zorns säng och studerade de vävda textilierna. Denna gedigna samling historia, kärlek till allt som för ögat är vackert. 


Min kärlek och jag i regnovädret!


Oturligt nog fick vi endast besök halva utställningen på museet då de var i full gång med att förbereda nästa utställning som handlar om vänskapen mellan Anders Zorn och Carl Larsson. Synd att Mora ligger så långt bort för den utställningen skulle jag gärna besökt. Tips till er som har vägarna förbi! Nästa gång vi besöker denna plats hoppas vi få besöka de två resterande delarna i Zornsamlingarna. Gopsmor, Gammelgården och Textilkammaren var tyvärr stängda för säsongen. 


Anders Zorn gjorde sig en förmögenhet mest på de porträtt han fick måla men det är inte de verk han är mest känd för idag. Vi har alla sett de nakna kvinnorna klättra på klippor och bada i bäckar. Som en ögonblicksbild väl utstuderad med smetiga penseldrag som från håll ser ut som ett fotografi. Verkligheten i vardagen visad just så som den var. 


Det mindre huset intill byggdes till Anders Zorns mor, minst lika vackert som huvudbyggnaden. 




Translation
The sky, the big dark gray over our heads that opened up just for a few brief moments. The day I longed for since December, the very day the weather gods chose that it was time for rain. We defied the weather for one day to feel a little extra-historical and cultural. In 1942, after both spouses Zorn passed away, the house was opened as a museum and invited to take part of their visions and rich art collection. Among the most traditional furniture and Viking monuments, the latest technology was available, all to make it easier for the household. Ergonomic kitchen counters and easy to use cleaning tools. One of Sweden's first water heaters and central heating already in 1898.
To talk around in these environments, having your eyes see the visions that these artists saw when they closed their eyes, is something so indescribable. It was not without constant goosebumps that I walked between the rooms, tuched a little at Anders Zorn's bed and studied the woven textiles. This solid collection of history, love for everything that for the eye is Beautiful.

Caroline

tisdag 14 maj 2019

En hycklares memoarer


Alla våra sidor och det som faktiskt räknas. Känslan inuti och det som sänds ut. Att vara så äkta och unik att det luktar unket lång väg. Carpe diem. Varje sekund av varje minut vareviga dag. I mina perfekt rödmålade runda läppar sveper jag runt i mitt luftiga, fräscha hem och smeker väggarna med mina snövita händer. De långa tillrättalagda vilda lockarna böljar ned för mina axlar och fladdrar i varje steg jag tar med mina nätta små fötter. Med min mystiska poesi snärjer jag larver som törstar efter min motivation så de själva en dag kan fälla ut sina vingar och flyga över sommarängar i motljus. Dansa mina dockor, lyssna till den som bäst kan formulera sig i text. I hemmets trygga vrå, mitt egna paradis och fristad, här skapar jag min värld där mina styrkor lyser klart. Det jag rör vid blir guld, där lägger jag mitt värde. Se till mig som liten är, skör som de vissna blomblad jag strör ut över linnedukarna och ljuv som en barndoms sommardag. Oskyldig som en brud. Suger i mig nektar av dina välvilliga ord, när mig, älska mig. Bibelljus genom runnet glas skänker liv och lust till min svaga kropp, fuktar mitt pekfinger för att visa jag är kaptenen över mitt egna skepp. Fånga mig när jag faller, åtrå mig, vackra kvinna. En förförisk blick. 


En nidbild av ett väsen i en svartvit tid då såna som jag nedgraderades till porslinsdockor med en gömd agenda. Blod har runnit längst fulla gator och mottagits av nävar, medömkan och skambeläggning. Författarna till böckerna som skrivit vår historia fäller tårar för ignoransen. Öppna dörrar stängs, längtande ögon blickar ut genom skira spetsgardiner. Speglingen i vattenpölen visar ett pannben, stadiga fötter på jorden, en olust att ställa upp på fantasin om denna vackra varelse som törstar efter tillrättalagd poesi. Verkligheten är väl aldrig så bra att du inte kan drömma den bättre, men kan du se skillnaden? Vi är häxorna som vrider på kronorna för att skönheten ska stråla igenom alla sömnlösa nätter. Vi som har ett öga för vinklar och ljus. Vi som kan snärja med vackra ord och visdom från en nyfödd till en annan. Vi som predikar om kampen med fingrarna i styr. Vi som fångar dagen med hopp om att en dag slippa se tillbaka på allt som var, med hopp om att en dag bli odödliga. En strimma ljus i historien. Ett minne av ett väsen med hy vit som liljekonvalj och en ängels mjuka röst. 


Valkarna i mina seniga händer ska berätta om tyngden jag bar för att bevisa min duglighet, för att jag gjorde rätt för mig. Stänk av silver ska framhäva det pannben som drog den omotiverade kroppen igenom glödande kol när att stanna inte var ett alternativ. Med kunskap och självkänsla ska jag röja ner alla hinder som uppstår och alla filter ska mina erfarna ögon se igenom. Med utslitna stämband ska jag väsa om frihet tills de döva börjar höra. Det vackra med dörrar är att de flesta redan hålls öppna för oss, nåde dig om du har kommit för att stänga dem. 


Translation 

"A hypocrites momoirs "

To be so genuine and unique you smell of fake. Carpe diem. Every second of every minute every day. In my perfectly red-painted round lips, I sweep around in my light, fresh home and caress the walls with my snow-white hands. The long wild curls blur down my shoulders and flutters in every step I take with my pretty little feets. With my mysterious poetry, dance my dolls, listen to the one who can best formulate in text. In my home, my own paradise and sanctuary, here I create my world where my streinghts shine clearly. What I touch becomes gold, where I lay my value.  Innocent as a bride. Love me. Bible light through window glass gives life and desire to my weak body, lick my finger to show I am the captain of my own ship. Catch me when I fall, crave me, beautiful woman. A seductive look. 

A stereotype of a fairy in a black and white time when people like me was downgraded to porcelain dolls with a hidden agenda. Blood has run trought the fullest streets and been received by fists, compassion and shame. The authors of the books who wrote our history shed tears for ignorance. Open doors are closed, longing eyes are looking out through shining curtains. The reflection in the puddle shows a strong forehead, steady feets on the ground, an uneasiness to stand up to the imagination of this beautiful creature who thirsts for a proper poetry. Reality is never so good that you can't dream it better, but can you see the difference? We are the witches who twist the crowns to make the beauty shine through all sleepless nights. We have an eye for angles and light. We who can seduce with beautiful words and wisdom from one newborn to another. We who preach about the fight with our fingers in control. We who catch the day with the hope of one day not having to look back at everything that was, with the hope of someday becoming immortal. A streak of light in history. A memory of a creature with skin white as a lily of the valley and an angel's soft voice.

The hard skin in my bony hands will tell the weight I was carrying to prove my ability, because I did my part. Splash of silver should highlight the mind that pulled the unmotivated body through glowing coal when staying was not an option. With knowledge and self-esteem I have to clear down all obstacles that arise and all the filters my experienced eyes will look through. With worn-out vocal cords, I will wisper freedom until the deaf can hear. The beauty of doors is that most of them are already open for us, to hell if you have come to close them.

Caroline

tisdag 7 maj 2019

Sandaler minsann


Soliga dagar, de får vi ta vara på för de är mycket sällsynta nu. Så fort himlen skiner upp tar jag tillfället att njuta av den. Vinterkläderna är på väg upp på vinden och sommarklänningar och sandaler plockas fram. Ena dagen ligger snön tung över hela byn, andra fylls med kaffe i trädgården och promenader i hamnen. Dessa dagar är också extra välkomna då de är väldigt nödvändiga för att mina lockar inte ska flyga iväg och platta till sig i fukten. Självklart, Sigrid-koftan är med för än blåser friska vindar ifrån havet. 



Translation 
Sunny days, we get to take care of them because they are very rare now. As soon as the sky shines, I take the opportunity to enjoy it. The winter clothes are on their way up on the attic and summer dresses and sandals are on their way down. One day the snow is heavy all over the village, others are filled with coffee in the garden and walks in the harbor. These days are also extremely welcome as they are very necessary for my curls not to fly away and flatten themselves in the moisture. Of course, the cardigan from Sigrid is on, too much cold wind still blowing from the sea.

Caroline

torsdag 2 maj 2019

En dag i Maj


För knappt en vecka sedan tog jag mitt morgonkaffe ute i den grönskande trädgården i sällskap av fågelsång och humlesurr. Ljumma vindar som smekte mina bara fötter när de strök genom gräset. Kl 7 ringde klockan och jag såg ut genom sovrumsfönstret. Snö. Igen. Med gummistövlar och regnkappa skyndade jag mig genom Öregrund slaskiga gator till jobbet. Vädret la inte bara en hinna över naturen utan också över mitt huvud. Att påverkas så mycket av yttre omständigheter är en förbannelse för det mesta. Nu är jag helt slut i kropp och själ trots att arbetsdagen var relativt lätt, det ska bli skönt att sova ikväll. Även fast jag fått väldigt mycket sömn dessa dagar har vilan varit låg. Demoner har rivit i min skalle om småtimmarna och de mest underliga scener har spelats upp innanför ögonlocken. Ibland tror jag att jag blivit skvatt galen när jag tänker på vad jag varit med om under natten. Ändå är jag tacksam över att ha ett sånt rikt inre liv.   



"Verkligheten är väl aldrig så bra att du inte kan drömma den bättre."

// "Hon dansade en sommar, 1951"



Translation 
Just a week ago, I drank my morning coffee out in the lush garden in the company of birds singing. Varm winds that caressed my bare feets as they stroked the grass. At 7 o'clock the alarm rang this morning and I looked through the bedroom window. Snow. Again. With rubber boots and raincoat I rushed through Öregrund's slushy streets to work. The weather not only laid a coat over the nature but also over my head. Being affected so much by external circumstances is a curse for the most part. Now I am completely exhausted in body and soul even though the working day was relatively easy, it will be nice to sleep tonight. Even though I got a lot of sleep these days, the rest has been low. Demons have ripped in my skull in the early hours and the most strange scenes have been played inside the eyelids. Sometimes I think I've got crazy when I think about what I've been through during the night. Still, I am grateful to have such a rich inner life.

Caroline

måndag 29 april 2019

En strålande hårdag


Två sovmornar försvann i ett ögonblick, nu väntar en ny spännande vecka i byn vid havet. Igår sov jag tills solskenet väckte mig och jag satt utomhus nästan hela dagen. Just denna dag fick jag till otroligt bra vågor i håret, det är väl typiskt att det ska bli så en dag då jag bara ska stanna hemma. Lagen om allts jävlighet. Mitt hår är faktiskt inte så smidigt att ha när ja ska göra fina 40-talsfrillor för det är väldigt tunt. Visst håller det länge när jag väl lockar det men det är lite svårt att få det att se fylligt ut. På fredagskvällen rullade jag många tighta pin curls som jag borstade ut dagen efter. På lördagskvällen rullade jag håret igen men utan att fukta det, jag rullade de lockarna som redan fanns för att inte de skulle raka till sig under natten. På söndagsmorgonen borstade jag håret bara rakt ner tills jag blev nöjd med resultatet och sen sprayade jag som tusan för att det skulle hålla. 


Vilken metod jag har för att locka håret går lite i perioder. Om jag har lite mer tid och vill få mer fina vågor så använder jag mig av pin curls. Om jag vill ha tightare och yvigare lockar till en kortare 50-talsfrisyr så brukar jag använda foam rollers, detta också om jag inte orkar lägga ner så mycket tid på håret innan läggdags. Jag planerar att göra en tutorial på hur jag fixar mitt hår, stay tuned….


Translation 
Two free days disappeared in an instant, now a new exciting week awaits in the village by the sea. Yesterday I slept until the sunshine woke me up and I sat outdoors almost all day. This very day I got incredibly good waves in the hair, it is typical that it happends a day when I just have to stay home. My hair is actually not so smooth to have when I want to make nice 40s waves because it is very thin. Well yes, it lasts a long time when I do curl it, but it is a bit difficult to make it look fluffy and thick. On Friday night, I rolled many tight pin curls that I brushed out the next day. On Saturday night I rolled the hair again but without dampening it, I rolled the curls that were already there so that they would not get ruined during the night. On Sunday morning I brushed the hair just straight down until I was satisfied with the result and then I sprayed a lot to make it would last.

Which method I use to curl the hair goes a bit in periods. If I have a little more time and want to get more nice waves then I use pin curls. If I want tighter and more vigorous curls for a shorter 50's hairstyle then I usually use foam rollers, this also if I can't put as much time on the hair before bedtime. I'm planing to to a toutorial on this methods!

Caroline

torsdag 25 april 2019

En frilla för fröken


Förkyld, pollenkänslig eller vad det än är så är det väldigt tröttsamt. Alarmet ljuder kl 6:30, en kopp kaffe och sen en promenad till jobbet. Dagarna svishar förbi, ännu en arbetsvecka har passerat och nu blir det två dagars vila. Kanske att jag passar på att läsa nån av alla de där böckerna som samlats på hög från förra sommaren. Kanske att jag tar en långpromenad i skogen så som jag älskade att göra under vintern när havet bar stora isblock och trädkronorna var tunga av snökuddar. Nu växer det säkert blåsippor och tussilago längst stigarna i smältvattnet. 


Som barnskötare gäller det att alltid vara praktiskt klädd och att ha håret uppsatt så det inte är i vägen när stövlar ska på och blöjor ska bytas. Ett fluffigt vågsvall är som gjort för att bli förstört av kladdiga barnhänder. Men för att ännu kunna känna mig någorlunda som mig själv även på jobbet så bukar jag åtminstone göra pin curls i luggen om kvällarna för att få det lite mer styrbart när håret ska upp. Att spraya till förbannelse hjälper så det håller hela dagen. Resten av håret samlas i en fläta. Ända sedan jag var liten har jag drömt om en sån lång och fyllig fläta ner på ryggen, har insett nu att mitt hår aldrig kommer bli så långt och fylligt naturligt så får nöja mig med det lilla som är. Den lilla röda baskern hänger med än, när än jag vill liva upp tillvaron åker den fram. Skulle gärna ha en sådan i varje färg för formen är helt perfekt för mitt lilla huvud.  


Nu börjar sommargästerna strömma in så kanske att detta var sista gången för en lång tid fram som jag kan fota mig på gatan utan en massa folk i bakgrunden.

 Translation 
As a nanny in a kindergarten , it's always necessary to be practically dressed and to have the hair set up so that it is not in the way when boots are to be worn and diapers should be replaced. A fluffy wave is like done to be destroyed by messy children's hands. But in order to be able to still feel fairly like myself even at work, I at least do pin curls in the front in the evenings to make it a little more controllable when the hair is going up. Spraying as hell helps so it lasts all day. The rest of the hair is collected in a braid. Ever since I was a kid, I have dreamed of such a long and full-bodied braid down on my back, have now realized that my hair will never be so long and thick all natural, so I have to settle for the little one that is. The little red hat is still a favourite as soon as I want to light up the day. Would like to have one in each color for the shape is absolutely perfect for my little head.


Caroline

söndag 28 oktober 2018

Flytt nr 3


En minst sagt omtumlande vecka har passerat och jag måste säga att jag är glad att den är över. Två fulla bilar och en släpkärra har förflyttat mig och min kärlek till en stuga vid havet mitt i Roslagens famn. Det är flytt nr 3 detta år och flytt nr 7 sen jag flyttade hemifrån 2011 och jag börjar bli jävligt trött på flyttlådor och emballage. Det är dock första gången jag bor i en röd stuga med vita knutar (i vuxen ålder)och det är första gången jag har havet som utsikt från mitt köksfönster. Just nu hoppar vi över flyttlådor för att ta oss mellan rummen men så snart vi får lite ordning ska jag visa hur vi har det. 



Translate 
It's the third time this yeas I am moving and it's the seventh time since I left home 2011. I'm starting to get very tired of moving around and I'm happy this week is over. As soon as we get some order in the house I will show you our cute little cabin just by the sea! 

Caroline

onsdag 28 september 2016

Nu när hösten tågar in


Jag gjorde ett ryck och efter två kvällar var min nya basker färdig. En del gymmar, andra läser. Själv så gillar jag att virka för att slappna av. Mönstret var inte särskilt svårt att lista ut då jag virkat en liknande modell förut. Jag blev riktigt nöjd och du kan jag knappt skiljas från min kära basker, den är på nästan varje dag men det känns bara bra nu är hösten gör sitt intåg!




Translation
Some people go to the gym, others are reading. I do crocheting to relax. It took me two evenings to finish this beret and now I can't leave it at home when I go out.

Caroline

fredag 22 april 2016

Ett framtidsperspektiv


Visst är det svårt att tänka sig hur modet kommer att se ut om 61 år för vi tar så in så mycket av dagens mode i vårat tänkande. Det gjordes även år 1939 när det utlystes en tävling för att få fram framtidens damplagg. Här nedan har jag skrivit ner lite av vad som sägs i filmen som finns på Svt's öppna arkiv. Klicka på bilden ovan för att komma till filmen. Den är så härlig att se och lyssna på. Många plagg är ju lite galna men det finns många rätt a pricka in i deras framtidsvision. 



 "Håret är en peruk, för år 2000 är alla damer flintskalliga medan alla herrar är skönlockiga. Det finns gudskelov någon rättvisa i världen."



"Detta är en praktiskt sak för matvrak. Den går att spänna ut om man sätter i sig för mycket äppelmos eller kåldolmar."


Translation 
The pictures comes from a short movie from 1939 where they guess how the fashion will look like in year 2000. The movie is not available in other countries than Sweden but I think you can see on the pictures their vision. 

Caroline

tisdag 12 april 2016

Vardagsfrillan


En fråga som jag får väldigt ofta är "hur orkar du fixa håret sådär fint varje dag?" Svaret på den frågan är enkel, det gör jag inte. Skulle jag rulla mitt hår varje kväll så att det blev lockigt dagen efter så skulle jag nog få gå och klippa topparna minst en gång i månaden. Även om jag aldrig använder locktång så sliter skumgummirullar och pin curls mycket på mina fragila hårstrån. Sen är det inte alla kvällar som jag har motivation till det heller och då får jag hitta på någonting annat. Här är en av mina nya favoritfrillor dom dagar som jag inte orkar locka håret. Tre hårspännen, en hårsnodd och 3 minuter är allt som behövs.

Luggen snurrar jag snett bakåt och fäster med en hårnål. Håret från ansiktet till precis bakom öronen  gör jag likadant med. Sen har jag resten av håret i en hårsnodd i nacken.  Vill jag vara extra festlig tar jag fina hårspännen över hårnålarna. Plättlätt! 



Translation
I often get this question "How can you do your hair that beautiful everyday?" The answer is simple, I just don't do it. Even if I don't use an curling iron my hair easily gets frizzy, even with pin curls and soft roller. I would have to go to the hairdresser at least one time every month if I did it everyday. An other reason it that I don't have the motivation to fix my hair every evening before I go to bed. So for these days when I'm not curling my hair, this is what I do. It takes three-five minutes and then I'm done. Piece of cake!

 Caroline