måndag 23 september 2019

Bocken flyttar in


Varv efter varv hade vi gått på bakluckeloppisen och inte hittat vad vi kom dit för. Långa campingbord fulla med verktyg, porslin och småpryttlar vi egentligen inte behövde men självklart fastnade att titta på. Med familj från Hälsingland var det omöjligt att inte fastna för ljusstaken i gjutjärn som stod mitt bland reklammuggar och glasskålar på ett bord längst bort på grusplanen. Utan att blinka slängde jag iväg en prisförfrågan, 40 kr får jag som svar. Givet, ta mina pengar! Frågar om karln som sålde ljusstaken visste någonting om den, får någonting väldigt luddigt och allmänt till svar. Ingen signatur men ändå för mig värd så mycket. Den har hedersplats på köksbordet för att lysa upp i höstmörkret och jag fullkomligt älskar den! Någon som vet någonting om denna bock?



I mitt hem finns en salig blandning av äldre köksgeråd, från tidigt 1900-tal fram till 1960-talet. Visst önskar jag mig hela serviser och en uppsättning krukor ur samma serie, men samlingen har liksom blivit lite hipp som happ. Det finns en kopp av "Salix", Stig Lindbergs motiv, Gustavsbergs. Det finns i ju för sig 3 krukor i olika färger och storlekar av Upsala Ekebys "Gunilla" som alla ger hem för mina kära Mårbacka pelargoner. Såssnipan "Pigg" från Upsala Ekeby har sällskap av en tallrik och en assiett från samma serie. Alla mina designerprylar har jag kommit över för en mycket skälig summa på loppis eller ärvt från släktingar. Alltså har de kommit till mig av ren slump, därav har jag en väldigt okomplett skara porslin. Den störta samlingen är nog av mina original emaljerade husgeråd från Kockums Jernverk. 


Minns ni kaffeburken jag köpte för några veckor sedan? Jag som verkligen inte behövde fler kaffeburkar, så fel jag hade. Med en italienare i hushållet är ju kaffe väldigt viktigt så vi har flera sorter hemma som behövde varsin burk. Vilken tur att jag köpte fler. Vi har nu 4 kaffeburkar i bruk! 


Blåbärssylten jag kokade för några veckor sedan blev så otroligt god att jag blev helt förvånad själv. Jag som hade intalat mig att jag verkligen inte var bra på sånt här kunde helt plötsligt följa ett recept. Efter krusbärsmarmeladen och vinbärssaften fick jag så pass mycket självförtroende att jag kunde frångå receptet lite och resultatet gjorde mig väldigt stolt! Egentligen har jag aldrig varit en grötperson men efter att ha fått det på jobbet tre dagar i veckan i ett år så har jag börjat vänja mig. Nu när jag har så goda tillbehör kan jag ju inte låta bli! 


Önskar er alla en härlig måndag! 

Translation 
It was impossible not to get caught by the candlestick in cast iron, which stood in the middle of advertising mugs and glass bowls on a table at the far end of the flea market. This goat is the symbol of Hälsingland, which big parts of my family is coming from. Without blinking I threw away a price request, I got 40 SEK in response. Sure, take my money! Asking if the man who sold the candlestick knew anything about it, gets something very fuzzy and general in response. No signature but still worth so much to me. It has a place of honor on the kitchen table to light up in the autumn darkness and I absolutely love it! In my home there is a blissful mix of older kitchen utensils, from earley 1900s to 1930s. Sure I wish for all the sets from the same series, but I got a very small and mixed collection of designer porcelain. 
   Do you remember the coffee can I bought a few weeks ago? I really didn't need more coffee cans, so wrong I was. With an Italian in the house, coffee is very important, so we have several varieties at home that needed each jar. We now have 4 coffee cans in use!
  The blueberry jam I cooked a few weeks ago became so incredibly good that I was totally surprised myself. I had told myself that I was really not good at this but suddenly I could follow a recipe. After the gooseberry marmalade and the currant juice I got so much confidence that I could deviate from the recipe a bit and the result made me very proud! Actually, I've never been a porridge person, but after eating it at work three days a week for a year, I've started to get used to it. Now that I have such good jams, I can't resist! 

Caroline

onsdag 18 september 2019

En onsdagskväll



Lätta kortbyxor och sköra blusar viks ihop och gör plats för ull och gallon. Från havet blåser isiga vindar upp mellan gränderna vid hamnen och omfamnar vår lilla stuga med höstkyla. Nästan varje dag när jag kommer hem från jobbet tar jag en vända i trädgården och plockar upp äpplen som fallit under dagen. Mycket äpplen blir det, många äppelpajer blir det och här om dagen gjorde jag äppelmos. Faktiskt för första gången någonsin. Grenarna är så fulla att de hänger tungt och jag har erbjudit mina grannar att komma och plocka för vi har så mycket vi inte kan ta reda på. 


Även vinbär har vi haft i överflöd. Totalt blev det 6 glasflaskor vinbärssaft och visst hade jag kunnat gjort så mycket mer om jag hade haft fler flaskor till hands. Jag är som besatt av saft så dessa flaskor kommer nog vara tomma snabbare än planerat. Nu när jag sitter här på kökssoffan omgiven av tända ljus så känner jag hur glad jag är att hösten är här. Njuter av syltgrottor med min egna sylt i, äppelkaka av egna äpplen, saft från busken här utanför, inlagd gurka med egenodlade dillkronor, blåbär som det tog oss flera timmar att samla ihop uppe i skogen. Jag ser mig omkring, trivs så fruktansvärt bra i det här huset. I somras köpte vi ett hörnskåp som nu har blivit ett supskåp. Förhoppningsvis kommer det gå att elda i kaminen i vinter. Längtar, hoppas! 



Translation 
From the sea, icy winds blow up between the alleyways at the harbor and embrace our little cottage with autumn. Almost every day when I come home from work I take a turn in the garden and pick up apples that have fallen during the day. There's so much apples, I've done many apple pies. The branches are so full that they hang heavy and I have offered to my neighbors to come and pick because we have so much we cannot take care of. 
We also had a lot of currants. In total I made 6 glass bottles of currant juice and of course I could have done so much more if I had more bottles. I am obsessed with juice so these bottles will probably be empty faster than planned. Now that I'm sitting here on the kitchen sofa surrounded by lit candles, I feel how happy I am that autumn is here. Enjoying blueberry jam and goosberry marmelade, apple pie of my own apples, juice from the bush here outside, pickled cucumber with homemade dill. I look around, feel so very good in this house. Hopefully we will be able to use the fireplace this winter. 

Caroline

fredag 13 september 2019

Härliga fredag!


I väntan på gulbruna trädkronor och lövhögar. Sommarvärmen har lyst med sin närvaro för sista gången, nu finns endast minnena av den vackra sommaren kvar. Hösten har vandrat in och fyller dikena med regnvatten. Ännu en vecka på mitt spännande jobb har passerat. Ja, det är allt bra spännande att arbeta med barn i föskolan. Så många kloka tankar jag får ta del av var dag. En fågel som landar utanför fönstret och letar mat på marken kan vara så underbart att vi pratar om det långt efteråt. Snart sitter jag på tåget till mitt familjehem för att få en helg fylld av ridning och hästmys! Nu är det dags att värma upp ridmusklerna igen. Om några veckor ska jag delta i kursen "Analysera din ridning, steg 2" som anordnas av Björkviks Ponnyridskola. En otroligt givande och roligt koncept där jag får utveckla min analysförmåga för att komma framåt i ridningen och hanteringen. Det var länge sedan jag satt till häst, längtar efter att få sätta igång igen! 



Med nakna bara arma och ben, med fötterna mot varma klippor vinkar jag på återseende till sommaren och välkomnar hösten! Ser fram emot dessa mysiga månader i min lilla by!



Translation 
The summer heat is gone, left only the memories of the beautiful summer. Another week of my exciting job has passed. Yes, it is all very exciting to work with children in preschool. So many wise thoughts I get to share every day. A bird landing outside the window looking for food on the ground can be so wonderful that we talk about it far afterwards. Soon I am sitting on the train to my family home to get a weekend filled with riding and horse cuddle! Now it's time to warm up the riding muscles again. In a few weeks I will attend the course "Analyze your riding, step 2" organized by Björkvik's Pony Riding School. An incredibly rewarding and fun concept where I get to develop my analytical skills to progress in riding and handling. It's been a long time since I sat on a horse, longing to get started again!
Caroline

fredag 6 september 2019

Inlagd västeråsgurka


I våras sådde jag massvis med frön i vår trädgård. I en stor gjutjärnskruka på baksidan planterades dill, rosmarin, mynta och persilja. Dillen tog sig så bra att jag snarare haft problem med att använda upp allt. Så med krondill i massor är det ju självklart att det ska läggas in gurka! Som så många andra av mina safter och syltor så är det första gången jag gör inläggning på gurka men det är någonting jag länge velat testa. 
På varje loppis jag varit på så har jag letat efter konserveringsglas med patentlock men det har varit rätt svårt att hitta faktiskt. Tillslut fick jag komplettera min samling med glasburkar från Ikea och ÖoB. De funkar men är absolut inte lika charmiga som de äldre. 


Västeråsgurkan skars i lagom tunna skivor och varvades med senapsfrön, vitpepparkorn, pepparrot och dillkronor. Sist av allt hälldes en lag på vatten, socker, ättika och salt. Nu väntar vi med spänning på att om några veckor få öppna en burk och smaka. 


Translation 
 In a large cast iron pot in the back of the house I was planting dill, rosemary, mint and parsley. The dill grew so well that I've had trouble using everything up. So of course I had to make pickled cucumber.  The cucumber was cut into fairly thin slices and alternated with mustard seeds, white peppercorns, horseradish and dill crowns. Last of all, a liquid was poured on made by boiled water, sugar, vinegar and salt. Now we wait with excitement for a few weeks to open a jar and taste. 

Caroline

torsdag 5 september 2019

Från sjukstugan


Här ligger jag på kökssoffan med en näsduk i ena handen och tekoppen i den andra. Har inte jobbat en enda dag den här veckan för jag har varit för förkyld för att ta mig hemifrån. Det är så obehagligt att vara sjuk. Det är inte bara själva förkylningen som får mig att må dåligt utan också en slags skam över att inte kunna bidra till samhället. Jag känner mig alltid så otroligt onyttig när jag inte jobbar, även om det är för att jag rensar huset på snorpapper och hostar lungorna ur mig. Ändå så känner jag mig skamsen över att inte kunna jobba. Jag minns en gång förra året när jag jobbade så hårt att jag fick bronkit och inte blev helt frisk på månader. Ibland när jag får dessa skuldkänslor över att vara sjukskriven tänker jag på den gången förra året, då kommer jag på att ingen kommer tacka mig när jag jobbar mig ännu sjukare. 


Istället ligger jag här på kökssoffan och dricker te på ingefära, honung och citron och streckkollar på serier. Denna vecka har jag plöjt igenom Vi på Saltkråkan, Pip-Larsson, The Frankenstein Chronicles och Orange is the new Black. Letat linneskåp och garderober på säljsidor på mobilen, lagat sömmar och sytt tillbaka knappar. Allt för att inte ligga och känna mig onödig! Vilka dumma krav jag har på mig själv. 




I lördags var vi på årets sista bakluckeloppis i Norrskedika och sen åkte vi vidare till loppis i en lada i Alunda. Där hittade vi ett bokomslag till Selma Lagerlöfs klassiker Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. Tyvärr var det inga boksidor i utan istället en galet stor samling med recept. En salig blandning med handskrivna menyer och tidningsurklipp, husmorstips och söta illustrationer. För 10 kr tyckte vi att det var rätt självklart att denna charmiga samling skulle få följa med oss hem. 




Translation 
I'm writing from the kitchen sofa with a napkin in one hand and the tea cup in the other. Haven't worked a single day this week because I've been too sick to leave the house. It is so uncomfortable to be sick. It is not only the cold itself that makes me feel bad, but also a kind of shame about not being able to contribute to society. I always feel so incredibly useless when I am not working. I remember one time last year when I was working so hard that I got bronchitis and did not fully recover in months. Sometimes when I get these feelings of guilt over being sick, I think about that time last year, then I realize that nobody will thank me when I worked myself even more sick. 

Instead, I lie here on the kitchen sofa and drinking tea with ginger, honey and lemon and watching tv-showes. This week I've been watching some swedish classics, The Frankenstein Chronicles and Orange is the new Black. Searched linen cabinets and wardrobes on sales pages on the phone, repaired seams and sewn back buttons. Everything to not lie and feel unnecessary! What stupid demands I have on myself.

Last saturday we went to two flea markets and made a lot of findings.  There we found a book cover for Selma Lagerlöf's classic Nils Holgersson. Unfortunately, there were no book pages in but instead a crazy large collection of recipes. A blissful mix with handwritten menus and newspaper ads, housewife tips and cute illustrations. For SEK 10, we thought it was quite obvious that this charming collection would come home with us. 

Caroline

tisdag 3 september 2019

Sensommaren


En kväll sent i oktober öppnade vi dörren till stugan som vi nu ett år senare fortfarande kallar vårat hem. Gatorna stod tomma, igenbommade sjöbodar nere vid hamnen och ett lugn låg över hela byn. Vi krattade upp ruttna löv och äpplen under fruktträden i trädgården, förberedde marken för snön. Vintern kom snabbt och stannade länge. Ett glittrande puder yrde i luften och snövallar bildades av isiga vindar från havet. Fram mot våren byttes kylan mot ljumna vindar och från tak och grenar droppade vintern bort. Vattnets kluckande nere vid bryggorna byttes mot sorl från sommargäster och sjöfåglar. Inte mer liv, bara ett annat. Nu väntar vi i limbo. Suger ut de sista safterna av en så vacker sommar, gör oss redo att välkomna hösten när första lövet faller. 



Från trädgården kan vi se ner till hamnen. Bara några minuters promenad så kan vi blicka ut över havet och horisonten. Hit kommer vi när vi vill njuta av tystnaden och de vackra solnedgångarna. 


Nu när jag lämnat staden har jag lämnat mycket av den livsstilen som hör till. Det är svårt att spontanshoppa när inga butiker finns i närheten och tillgången till vintagemarknader minskar rejält. För två helger sedan tog jag igen för förlorad shopping och förnyade nästintill hela min garderob. Hötorgsjazzen bjöd på marknad på Hötorgsterrassen och där tillbringade jag hela dagen tillsamman med fina vänner och swingmusik. Vid ett stånd fastnade jag för flertal smycken som för en billig peng fick följa med mig hem. Bland annat en brosch i gult och grönt som kommer matcha hela min garderob. Det händer sällan att jag bär smycken, mest för att jag inte gillar att känna mig uppklädd. Ändå tycker jag att de är så vackra och har många skatter i mina skrin. 



Dagen efter vintagemarknaden på Hötorgsjazzen åkte jag och några vänner ut till Gustavsberg där det var Vintage och Samlarmarknad. Av kära Cathrin Edfors köpte jag den vackra blusen i det tidigare inlägget, en kofta perfekt när kalla havsvindar börjar dra in över byn och så denna fantastiska klänning jag bär på bilderna. Klädda knappar framtill, ordentligt puffiga axelvaddar som ger form och pondus. Fickorna är 4 stycken hopsydda bitar för att bilda en rektangel av tygets randiga mönster. Ni som följt mig ett tag vet att jag alltid är ute efter plagg med praktiska fickor.



Från de två marknaderna kom jag hem med tre barnböcker med fantastiska illustrationer, många smycken från 30-50talet, tre klänningar, en blus, ett förkläde och en städrock att ha på jobbet, en kofta och så ett par byxor. Spontanshopping som räcker och blir över för hela sommaren. 


Translation
One evening late in October, we opened the door to the cottage, which we still call our home a year later. We took away rotten leaves and apples under the fruit trees in the garden, preparing the ground for the snow. Winter came quickly and stayed for long. A glittering powder burst in the air and hills of snow were formed by icy winds from the sea. Then came the spring, the cold was changed to lukewarm breezes and from the roofs and branches the winter dripped away. The sound of the waves down in the harbour was changed to the sound of summer guests and seabirds. Not more life, just another kind. Now we wait in limbo. Sucking out the last juices of such a beautiful summer, getting ready to welcome autumn when the first leaves fall. Now that I have left the city I have left much of the lifestyle that belongs to it. It is difficult to spontaneously shop when no stores are nearby and access to vintage markets is declining significantly. 

Two weekends ago, I went to Stockholm and renewed almost my entire wardrobe. The festival Hötorgsjazzen had a vintagemarket where I spent the whole day with nice friends and swing music. At one booth, I got stuck for several jewelery that had to come home with me. Among other things, a brooch in yellow and green that will match my entire wardrobe. It rarely happens that I wear jewelry, mostly because I don't like to feel dressed up. Still, I think they are so beautiful and have many treasures in my drawers.

The day after the vintage market at Hötorgsjazzen, m friends and I went out to the vintage fair in Gustavsberg. From dear Cathrin Edfors I bought the beautiful blouse in the previous post, a cardigan perfect when cold sea breeze starts to pull in over the village and this amazing dress I wear on the pictures. Dressed buttons at the front, properly puffy shoulder pads that give shape and pondus. The pockets are 4 pieces sewn together to form a rectangle of the striped pattern of the fabric. All of you who have followed me for a while know that I am always looking for clothes with practical pockets.

Caroline