Julstök i stugkök

Granen står så grön och grann i stugan, till alla en  sannerligen god jul!

Tegelstenar har staplats på min bröstkorg sedan första dagen på julledigheten och mitt huvud har stoppats full av bomull. Jag som planerat att fylla varenda dag med långa ridturer men istället har jag legat nedbäddad i soffan och sovit mig igenom hela julen. Veckorna innan julafton var varenda dag fylld med julmys till bredden. Jag gick ner till byn och köpte mig en gran, sågade den till förbannelse och dekorerade hela huset med granris. Lussekatter bakades, kola kokades och huset fylldes av juldofter. Nejlika, apelsin, hyacint, saffran, polka... 

Sedan jag var liten har jag föreställt mig bo ensam i en stuga. Den drömmen lever jag nu. Här fattas mig ingenting och jag älskar varenda sekund som jag får rå om det här huset. När jag inte är hemma längtar jag tillbaka till kökssoffan, där kan jag sitta i timtal och njuta av lugnet. Småfåglarna som håller mig sällskap utanför köksfönstren, havet som glittrar när jag ser ner mot hamnen. 

  Adventsljusstaken med granris. 

En sats kola där hälften fick smak av polka och häften smak av havssalt. Farligt gott! 

Längtar efter att snön ska komma för att stanna. Längtar efter blå mornar med glitter så långt ögat kan se. Längtar efter snödropp från taken och knoppar i gräsmattan. Längtar efter ännu en vår i mitt älskade lilla hus där jag får rå om mig och det som för mig känns viktigt. I min egna takt, efter mina behov. Längtar mest nu efter att tegelstenarna ska lätta och att jag ska kunna andas igen. 

Translation 

To all of you, a very Merry Christmas!

I've been longing for long horseback rides in the forest but instead I've been laying sick with , what feels like, bricks on my chest all Christmas! The weeks before was filled with Christmas spirite though. The scent of saffron, candy cane and orange filled every corner of my home. The tree was decorated and branches was spread trough out the house.  

Since my childhood, I've been dreaming about living alone in a cabin. I'm living that dream now. Here, I need nothing more. Longing to go back once I leave. Just to sit on the kitchen sofa looking at the wild birds outside the window, looking at the glittery sea down the harbour. 

Longing for the snow to come to stay. Longing for blue mornings with glitter as far as the eye can see. Longing for snowdrop from the roofs and flowers in the lawn. Longing for another spring in my beloved little house where I get  to take care about myself and what feels important to me. I set my own pace, according to my needs. Mostly now longing for the bricks to lighten and to be able to breathe again.

Caroline 

Med sparken i nävarna

I fredags tog jag bussen in till Uppsala för att sedan fortsätta vidare mot Bollnäs med tåg. Sist jag fick andas in den friska hälsingeluften var i augusti innan träden tappade sina löv. Sist jag var uppe grät jag hysteriskt till tonerna av Koppången när jag tvingades acceptera att livet inte är för evigt. Det var inte med helt torra ögon jag gick genom helgen. Det är ju det tråkiga med detta jordeliv, att det inte delas med våra nära och kära för all framtid. Det tog lång tid för mig att acceptera detta. Tur ändå att det fanns tid för en sparktur genom det vackra vinterlandskapet. Fåglarna hälsade våren välkommen medans snön smälte och droppade från taken. Det var perfekt före så det gick fort när jag sparkade mig ned för backarna. För en stund strömmade ett glädjerus genom kroppen och jag kunde föreställa mig doften av liljekonvalj, men än är det vinter kvar. Bäst av allt är längtan! 

Vad är väl en bal på slottet när det är perfekt sparkföre och solsken? 

Translation 

Last Friday I took the bus to Uppsala and then continued to Bollnäs by train. Last time I got to breathe in the fresh air of Hälsingland was in August before the trees dropped their leaves. The last time I was up, I cried hysterically to the notes of Koppången when I was forced to accept that life is not forever. It was not with completely dry eyes I went through this weekend. After all, what is sad with this mortal life on earth is that it's not shared with our loved ones forever. It took a long time for me to accept this. Luckily, there was time for a ride with the "spark" through the beautiful winter landscape. The birds welcomed the spring while the snow melted and dripped from the roofs. It was perfect roads so it went fast when I kicked myself down the slopes. For a while, a joyful stream flowed through my body and I could imagine the scent of lily of the valley, but still it is winter. Best of all is the longing!

Caroline

Älskade årstid

Åh mitt vinterland, nu är jag här. Och du är tydligen här för att stanna en lång tid framöver. Det är nu jag önskar jag hade en spark så jag lätt kunde ta mig ut i vinterlandskapet för nu halkar jag mest omkring. På många ställen hör jag klagomål över denna kalla månad. Alla längtar vi till att vårsolens strålar skall värma vår kind men vi har glömt när vi i november längtade efter att få åka skidor på nyfallen snö. Själv älskar jag våren men minst lika mycket älskar jag att längta till den. Jag är otroligt tacksam för alla årstider. Vi som bor här är så vana vid det att jag tror att vi skulle bli väldigt rastlösa utan denna förändring i naturen. Med skönheten får vi tyvärr räkna med de mer negativa sidorna så som oplogade gator, snöstorm och blixthalka. Sen när sommaren kommer så klagar vi på regn, myggbett och solbränna. I höst blir det mer regn, kallt, lerigt och fuktigt och sen är vi tillbaka till att längta efter att få åka skidor på nyfallen snö igen. Jag försöker att inte lägga energin på att klaga, utan istället på att längta.

Translation 

 In many places I hear complaints over this cold month. We all long for the sun, but we have forgotten when in November we were longing to ski on newly fallen snow. I love the spring but just as much I love to long for it. I am incredibly grateful for all of the 4 seasons. For us who live here here up in the north, we are so used to it that I think we would be very restless without this change in nature. Unfortunately, with the beauty, we have to count on the more negative sides such as snow filled and slippery streets and snowstorms. Then when the summer comes, we complain about rain, mosquito bites and sunburn. In the autumn, there will be more rain, cold, muddy and damp and then we are back to longing to ski again on newly fallen snow. Instead of putting the energy on complaining, put it on longing. 

Caroline

Trevlig måndag!

Från kökssoffan i mitt kök i min lilla stuga vid havet önskar jag er alla en härlig måndag och en bra start på veckan! Ta hand om varandra!

Translation 

I wish you all a happy monday and a god start of the week! Take care of each other! 

Caroline

När bloggarna tystnar

Idag är det storm i Öregrund, luften är vit av pudersnö som svischar förbi utanför fönstret. Jag sitter vid köksbordet och dricker kaffe och redigerar bilder. Nu är jag nästan frisk, tack för alla ni som skrivit och önskat mig god hälsa.  Samma namn, samma innehåll men med ett nytt utseende inleder vi detta år för MinMormorsVind. Det var faktiskt över 10 år sedan jag första gången skrev ett blogginlägg. 

Att blogga handlar i stor utsträckning om att ge av sig själv. Att dela med sig av en förfinad vardag och med ord så bra som möjligt beskriva känslor och tankar. Att arrangera, fotografera och redigera och sedan tillsammans med en målande text, på två språk, få fram ett budskap som också ska vara givande för dig som läser. Jag har respekt för de som kan hålla en blogg aktiv under så lång tid och faktiskt fortsätta hålla det intressant för oss som läser och ser. Kanske det är just för att det är så svårt som så många har slutat skriva eller är det för att det nu finns enklare plattformar att göra det på? Hur som helst tycker jag att vi kan konstatera att Vintagebloggarnas tid är över och de få som är kvar kämpar på för att inte förlora alla läsarna till Instagram. Snälla, rätta mig om jag har fel för jag hittar gärna nya intressanta bloggar att följa!

Så säg, vad vill ni se mer av här på bloggen? Skriv en kommentar på detta inlägg som svar.

Translation

Today it is storm in Öregrund, the air is white of powder snow  outside the window. I sit by the kitchen table and drink coffee and edit pictures. My sickness is almost gone, thanks for all of you who have written and wished me good health. The same name, same content but with a new look, we start this year for MinMormorsWind. It was actually over 10 years since I first wrote a blog post.

Blogging is about giving out yourself. To share a refined everyday life and with words as good as possible describe feelings and thoughts. To arrange, photograph and edit and then together with a text, in two languages, bring out a message that should also be interesting for the readers. I have respect for those who can keep a blog active for such a long time and actually keep it interesting for us who read and see. Perhaps it is precisely because it is so difficult as so many have stopped writing or is it because there are now easier platforms to do it? Anyway, I think we can say that the time of the Vintageblogar is over and the few once left are struggling to not lose all the readers to Instagram. Please, correct me if I am wrong because I would like to find new interesting blogs to follow!

Tell me, what would you like to see more of here? Write me a comment on this post. 

Caroline

Längst de frusna klipporna

Isen låg tjock runt klipporna och det enda som hördes var det krispiga ljudet när pudersnön föll från grenarna när det blåste i träden. Då och då gjorde sig våren påmind i form av fågelkvitter. Visst längtar jag efter vårlökar, att se knopparna på äppelträden och videung. Mest av allt längtar jag efter solen. När jag gick där genom den snötäckta skogen och blickade ut över det frusna havet längtade jag inte till någonting. Det skulle vara oförskämt av mig att uppleva denna skönhet men vilja byta den mot någonting bättre. För i denna stund fanns inget vackrare. Att vila i den stunden och stänga av vardagen är väl behövligt för att kunna sov gott. Det händer mer och mer sällan men mardrömmar besöker mig om nätterna och ibland är jag rädd för att somna för jag inte vill se vad som göms innanför mina ögonlock. Jag ser de som gjort mig illa, jag skriker men alla vänder ryggen till och jag ser mina misslyckanden om och om igen. Oftast samma scenarion, samma skuggor, samma mörker. Den här natten drömde jag om solen. 

Här i mina mycket bekväma och varma skidbyxor från Algots och en sportjacka som jag båda köpte på Old Touch, Stockholm, förra vintern. 

Transation 

The ice lay thick around the rocks and every now and then, the spring was reminded in the sound of birds singing. Sure, I long for spring and most of all, I long for the sun. When I walked there through the snow-covered forest and looked out over the frozen sea, I longed for nothing. It would be rude for me to wanna change all this beauty for the better because in that momoent nothing could possibly be more beautiful. 

To rest in that moment and turn off everyday life is well needed to be able to sleep well. It happens more and more rarely but nightmares visits me at night and sometimes I'm afraid to fall asleep because I don't want to see what is hidden inside my eyelids. I see those who have hurt me, I scream but everyone turns their backs and I see my failures over and over again. Usually the same scenario, the same shadows, the same darkness. This night I dreamt of the sun.

Caroline

Första advent

Inatt drömde jag om snö. Ni vet, sån där drömsnö som inte alls är kall. Jag hade en fantastisk skiddräkt från 40-talet och jag var uppe i mitt älskade Hälsningland och bara andades in den friska luften. Drömmen varade inte längre än några sekunder och sen vaknade jag till av ett dunder. Det kändes som att en jätte tog tag i mitt hus och försökte slita upp det från marken. Jag satte mig upp i sängen och tittade ut genom fönstret. Där ute fanns inga små nätta snöflingor som sakta singlade ned från himmelen. Där ute höll träden på att brytas av på mitten av blåsten och snön gick från lodrätt till vågrätt. Med en halsduk virat tjockt runt huvudet sprang jag till tunnelbanan medans vinden piskade mig i ansiktet. Ingen skiddräkt, inget Hälsingland utan bara väldigt tjocka raggsockor och ett grått Stockholm. Visst är det fint att drömma ibland, om man bara hade kunnat få fortsätta sova. 

Önskar er alla en fin första advent!

Pictures from Pinterest.com 

Translation 

Last night I dreamed about snow. You know, that kind of dream snow that's not cold at all. I had a great ski suit from the 40's and I was up in my beloved Hälsingland and just breathing in the fresh air. The dream lasted not longer than a few seconds and then I woke up from the sound of a loud thunder. It felt like a giant tried to rip my house up from the ground.

I sat up in bed and looked out the window. There were no neat little snowflakes slowly floated down from heaven. The trees were almost cut in the middle by the strong wind and the snow went from horizontal to vertical. With a thick scarf wrapped around the head I ran to the metro while the wind whipped my face. No ski outfit, No Hälsingland, but just very thick woolen socks and a gray Stockholm. Sure it is nice to dream sometimes,if you just could continue to sleep. 

Wish you all a nice first Advent!

Caroline

En perfekt dag i solen

Efter dagen på Järnvägsmuseet åkte vi vidare upp till Bollnäs för att hälsa på ena halvan av familjen. I Hälsingland låg snön kvar och det var flera minusgrader, till skillnad från Stockholm. Vi passade på att gå upp extra tidigt en morgon för att ta en sparktur till min moster. Germano var riktigt duktig på att sparka fast än han aldrig gjort det tidigare. Solen sken så vackert och snön glittrade när vi svischade förbi. Vi hade ingen brådska och stannade ofta för att titta på utsikten och detaljerna på de små röda stugorna efter vägen. Äntligen fick jag min vinter!

Translation

After the railway museum we went up to Bollnäs to visit my family. We went uå extra early to go out for a trip to my aunt with something that's called Spark (kick). Germano was very good at it even if it was his first time! The sun var shining bright and the snow was glittering, a beautiful day!

Caroline

Vad vore livet utan dessa lurvpösar?

Doften av häst är min absoluta favorit alla dagar i veckan. Att få gosa in händerna under den långa manen och känna den varma, lurviga pälsen om vinter slår det mesta med hästlängder. Germano och jag spenderade helgen hemma hos mor och far med våra underbara hästar. Tyvärr var underlaget för dåligt för en ridtur men det går ju bra att bara umgås med lurvarna med. Här är bilderna där Gawin inte ser helt skvatt galen ut. 

 <3 

Translation

Me and my boyfriend spend some time with my horses this weekend. Too bad, the roads were too icy but we were satisfied with just cuddling! Here's the pictures were Gawin don't look too crazy! 

Caroline